Kemijärvi Tillbaka

Kemijärvi, stad i s.ö. Lappland vid Kemi älvs övre lopp, 85 km ö. om Rovaniemi, Lapplands region. Areal 3 502 km2, invånare 8 519 (2009).

Kemijärvi utbreder sig kring Kemi träsk. Centrum (5 800 inv. 2000), den forna köpingen, har ett naturskönt läge på ett näs mellan Kemi älv och sjön Pöyliöjärvi. N. delen av stadens område bildar en i stort sett jämn platå med myrar, moar och skogsmarker; söderut är terrängformerna mera omväxlande med skogbevuxna bergshöjder som dominerande inslag. Längst i n. höjer sig det mäktiga fjället Pyhätunturi (540 m ö.h.) med vidsträckt utsikt över ödemarkerna. Pyhätunturi, sedan 1938 beläget i en nationalpark (43 km2), är en populär vintersportort. Ett annat turistcentrum finns vid Suomutunturi i ö. invid vägen till Kuusamo. Kemijärvi är centralort i Östra Lapplands ekonomiska region.

Kolonisationen av området kring Kemi träsk inleddes sannolikt kring sekelskiftet 1600. Kemijärvi ingick ursprungligen i Kemi lappmark, blev 1673 kapell under Kemi och bildade egen församling 1776. Till denna anslöts samtidigt Kuolajärvi (nuv. Salla), som dock 1857 blev en självständig socken. Kemijärvi kommun, från vilken senare Kemijärvi köping utbröts, upprättades 1871. På grund av sitt fördelaktiga läge vid handelslederna från Bottenviken till Norge och Ryssland började Kemijärvi kyrkby redan under 1800-talet utvecklas till ett centrum för handel, trafik och kulturliv i sin landsända. Kyrkbyn blev 1912 samhälle med sammanträngd befolkning, 1957 köping och stad 1973, då landskommunen inkorporerades.

Staden har ett luftigt och modernt bebyggt centrum, där huvuddelen av byggnadsbeståndet härstammar från tiden efter andra världskriget. Bland mera framträdande byggnader märks kyrkan (B. Liljequist, 1951), även den nybyggd sedan den gamla förstörts av tyskarna under Lapplandskriget 1944. På kyrkogården finns bl.a. Emil Wikströms minnesmärke över inbördeskriget (1925). Ett folkskollärarseminarium arbetade på orten 1951-70. Kemijärvi fick järnvägsförbindelse 1934 (med Rovaniemi), och 1941 drogs banan fram till östgränsen. En kombinerad lands- och järnvägsbro (invigd 1951, 326 m) finns vid utfarten österut. Flygfält finns i Ketola.

Det agrara inslaget i stadens näringsliv var länge tämligen betydande; 1975 fick inemot 17 % av den yrkesverksamma befolkningen sin utkomst av jord- och skogsbruk. Idag är service och industri (metall, skinn, plast) de största näringsgrenarna. Turismen håller på att utvecklas; den nya gränsstationen i Salla medför nya möjligheter. I början av 2000-t. drabbades Kemijärvi dock av svår arbetslöshet sedan flera stora företag lämnat staden.

Sin första storindustri erhöll staden i slutet av 1950-talet, då brytning av järnmalm inleddes i Rautaruukki Oy:s regi. Driften vid Kärväsvaara (1921-67) och Raajärvi (1965-75) gruvor har dock nedlagts sedan fyndigheterna uttömts. 1965 invigdes en sulfatcellulosafabrik i Kemijärvi (Kemijärven Sellu Oy, 240 anst. 2008); fabriken drevs av Stora Enso Oyj som lade ned verksamheten 2008. Ca 40 km från stadens centrum i Kemi älv ligger Seitakorva kraftverk som hör till de tio största vattenkraftverken i landet. (G.A. Andersson, Kemijärven pitäjän vaiheita, 1912; R. Kuosmanen/R. Rytkönen, Kemijärven historia, 2 bd, 1978-90)
Kemij<i>rvi.jpgKemijaervi

Kemijärvi är landets nordligaste stad och en av de till arealen största. Foto: Lehtikuva Oy, H. Vallas.

KEMIJRVI.jpg

Bildkälla: Finl. kommunförbund.


Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 26.09.2011 av Johan Lindberg
Uppdaterat 26.09.2011 av Johan Lindberg