idrott Tillbaka

idrott. Ordet i. förekom redan 1777 i en kungörelse av Gustav III angående tornerspel. I modern betydelse som organiserad i. användes det första gången 1834 av gymnastik- och fäktläraren G.J. Schartau i Lund.

Fäktkonsten har de stoltaste anorna av alla idrotter i Finland. Redan på 1660-t. inrättades vid Åbo akademi en exercitiemästartjänst i fäktning. Fäktningen gav sedan upphov till gymnastiken: Gioacchino (Joachim) Otta (1775-1848) från Neapel, utbildad i Sverige, fäktmästare i Åbo från 1812, flyttade senare till Hfrs och blev 1835 universitetets första fast anställda lärare i gymnastik. Han fick sistnämnda år tillstånd att grunda en kombinerad dans-, fäkt- och gymnastiksal, där han introducerade P.H. Lings gymnastik. Viktor Heikel, som 1875 blev överlärare i gymnastik vid universitetet, omdanade gymnastiken till en blandning av den tyska "Turnen" och Lings gymnastik. Kvinnliga gymnastiklärare fick sin första utbildning i makarna Georg och Matilda Asps institut i Hfrs, med början 1869. Den tyska gymnastiken efterträddes av svensk gymnastik, som Elli Björksten senare utvecklade i nationell riktning.

Skidan har tusenåriga traditioner som kommunikationsmedel. De första skidtävlingarna är däremot av relativt sent datum. 1864 hölls de första skidtävlingarna för skolelever på isarna utanför Hfrs på initiativ av skoleleven Alexander Hintze, senare känd idrottsledare, journalist och utgivare av landets första idrottstidning Sporten 1881. Den första större skidtävlingen hölls i Hfrs 1886, med Sportklubben (gr. 1882) som arrangör. Man åkte skidor 16 km på isen och tävlande första gången i backhoppning. Den norske ingenjören Christan Nielsen vann med ett hopp på 19,5 fot, knappt sju meter.

Den första privata skridskobanan öppnades 1873 i Norra hamnen i Hfrs och två år senare bildades Helsingfors skridskoklubb (HSK), som redan 1885 hade otroliga 1 700 medlemmar, vid en tid då huvudstaden hade 40 000 inv. 1883 arrangerade HSK de första tävlingarna i hastighets- och konståkning med utländska deltagare från Petersburg.

Av vinterspelen är bandyn äldst. Den har sina finländska rötter i Viborg, där Wiborgs skridskoklubb såg dagens ljus 1874. Dess underavdelning Wiborgs hockeyklubb spelade 1899 sin första match mot Petersburg Amateur Sport Verein i rikshuvudstaden och förlorade kampen med 5-4. Skridskoförbundet Suomen luistinliitto, senare Suomen luisteluliitto, grundades 1908. Fr.o.m. detta år har man spelat om finländska mästerskapet i bandy och 1919 inleddes landskampsutbyte med Sverige.

Ishockeyn började låta tala om sig i slutet av 1920-t., men utvecklades på allvar först på 1950- och 60-t., efter tillkomsten av konstisbanor och ishallar. 1927 tog skridskoförbundet upp ishockeyn på sitt program och invaldes 1928 i Internationella ishockeyförbundet. Samma år arrangerade Finlands bollförbund den första FM-turneringen i ishockey och 1929 grundades Finlands ishockeyförbund.

På 1880-t. började man kombinera gymnastik med friidrott och i de tre s.k. Achillestävlingarna, arrangerade av Viktor Heikel 1882-84, ingick löpning som avslutningsgren. I de två första allmänna gymnastikfesterna i Hfrs 1886 och 1894 ingick likaså friidrott. Mot slutet av århundradet grundades efter svenskt mönster föreningar med främst friidrott på programmet; nämnas kan IFK Helsingfors 1897. Tävlingar i tiokamp om "idrottskungavärdigheten" arrangerades 1902-06. Sedan 1907 har man inom friidrotten tävlat om finländska mästerskap, fr.o.m. 1937 under namnet Kalevaspelen. Inofficiellt noterade man finländska rekord redan 1901-04.

Fotbollspelet introducerades av de engelska bröderna Crichton i Åbo på 1890- t., och bredde snart ut sig till andra städer. Brottning och tyngdlyftning härstammar från utländska cirkusartister och yrkesbrottare som hade uppvisningar i Finland. Helsingfors atletklubb, gr. 1891, var landets första specialförening med brottning som huvudgren. Helsingfors boxningsklubb grundades 1920 på initiativ av Viktor Smeds, och denne stod också bakom tillkomsten av Finlands boxningsförbund 1923. Tyngdlyftningen organiserade sig 1934 med Bruno Nyberg som primus motor.

Nationalspelet boboll är ett spel som Lauri Pihkala uppfann på 1910-t. och som utformade sig i början av 1920-t. Det är en variant av det tidigare spelet kungsboll med inslag av amerikansk baseboll, och av långboll, som Pihkala tog fram 1917. Hans andra kända spel, blixtboll, tillkom i början av 1960-t. och är en variant av rugby och amerikansk fotboll.

Tennisen började spelas i Finland under 1800-talets sista decennier. Simningen har likaså gamla anor, den äldsta nuv. simföreningen, Helsingfors simsällskap (HSS) bildades 1887. Den första specialföreningen för jakt och skytte, Finska jaktföreningen, grundades 1865. Efter första världskriget fick skyttesporten mera vind i seglen.

Segelsporten har gamla anor och räknar sitt ursprung i Finland från mitten av 1800-t.; äldst bland segelklubbarna är Björneborgs segelförening (BSF, gr. 1856), Nyländska jaktklubben (NJK, gr. 1861) och Airisto segelsällskap (ASS, gr. 1865). Travsport i olika former började förekomma under 1880-t., och Finska travklubben bildades 1883. Den första travbanan stod färdig i Åggelby 1884. Till de äldsta idrotterna hör vidare cyklingen; de första tävlingarna arrangerades redan på 1880-t. i Kajsaniemi park i Hfrs. Bancyklingen, som saknade arenor under ett halvsekel, fick ett uppsving sedan velodromen byggts till Helsingforsolympiaden 1952. Orienteringen, en av nutidens massidrotter, blev känd redan i början av 1920-t. efter svenskt mönster, men fick sitt definitiva genombrott under det följande decenniet.

Rid- och golfsporterna har expanderat kraftigt under de senaste decennierna och särskilt golfen, som 1932 fick sin första klubb, Helsingfors golfklubb, är idag nästan en varmanssport. Av inomhusidrotterna började basketen spelas på 1930-t. och handbollen tog fart i mitten av 1940-t. Av dagens populära idrottsformer har särskilt innebandyn fått ett starkt fotfäste. Vattensporterna kanot och rodd utövas numera landet runt, efter att tidigare ha varit starkt kustdominerade. Idag är olika former av motionsidrott populära över hela landet och intresset för dessa ökar kontinuerligt. Se även dopning.

Idrottens organisationer har i Finland genomgått många skeden, beroende på politiska och språkliga omständigheter. I samband med gymnastikföreningen Ponnistus gymnastikfest i Hfrs 1900 grundades det finskspråkiga Suomalainen voimistelu- ja urheiluliitto. Av politiska skäl blev organisationen inte officiellt registrerad. Det politiska klimatet blev sedan temporärt bättre, och 1906 uppstod ett tvåspråkigt förbund, Finlands gymnastik- och idrottsförbund (FGIF), som fick offentlig status. Namnet ändrades 1961 till Finlands riksidrottsförbund (FRIF). I samband med omstruktureringen av landets i. 1993 upplöstes FRIF, och den nya topporganisationen fick namnet Finlands idrott (FI).

Till följd av kriget 1918 bildades följande år ett nytt förbund, Arbetarnas idrottsförbund (AIF), som dock splittrades på 1950-t., varvid det konkurrerande Arbetaridrottens centralförbund (Työväen urheiluseurojen keskusliitto, TUK) uppstod. TUK verkade 1959-78. Då Finlands idrott grundades 1993, övertog AIF bl.a. ungdoms- och motionsidrotten, medan FI tillsammans med Finlands olympiska förening har hand om tävlings- och toppidrotten.

Den finlandssvenska idrottsrörelsen fick sitt eget förbund på språklig grund 1912, då Finlands svenska gymnastik- och idrottsförbund (FSGI) bildades. Organisationen fick 1916 sitt nuv. namn Svenska Finlands idrottsförbund (SFI) och gav under återstoden av 1900-t. upphov till specialförbund för skidsport, skytte, skolidrott, orientering och gymnastik. Den finlandssvenska paraplyorganisationen Svenska Finlands centralidrottsförbund (CIF) bildades 1945 och anslöt sig 1994 till den nybildade riksidrottsorganisationen under namnet Finlands svenska idrott CIF, som idag heter Finlands svenska idrott, FSI.

I. i Finland är till stor del baserad på föreningarnas aktivitet. Nämnas kan, att staten understöder i. med 84,5 milj. € årligen och kommunerna skjuter till 685 milj., medan föreningarnas egen anskaffning utgör ca 400 milj. Tipsbolaget Oy Veikkaus Ab ställer årligen idrottsmedel till undervisningsministeriets förfogande; anslaget utgjorde 2003 drygt 22 % av behållningen. Idrottsanslagens fördelning regleras genom idrottslagen av 1999. Se även bl.a. backhoppning, badminton, basketboll, bordtennis, bowling, bågskytte, curling, cykelsport, danssport, friidrott, fäktning, golf, gångsport, handboll, innebandy, judo, kanotsport, karate, konståkning, landhockey, löpning, motorsport, olympiska spel, orientering, ridsport, rodd, segelflyg, segelsport, skidskytte, skidsport, skridskosport, skytte, sportdykning, squash, travsport, vattenpolo, vattenskidåkning, volleyboll. (L. Fabritius, Kalender för finsk trafsport 1883-1884, 1884; I. Wilskman, I. i Finland i början av tjugonde seklet, 4 bd, 1904-06; A. Eklund, I:s filosofi, 1917, ny förk. utgåva 1970; K.U. Suomela, Suomen urheilun historia, 1944; M. Steiskal, Folklig i., 1954; A. Halila, Suomen miesvoimistelu- ja urheiluseurat vuoteen 1915, 1959; E. Sevón, Idrottslivet i Finland, 1966; Fokus urheilu, 1-11, 1968-70; Urheilumme kasvot, 10 bd, 1972-79; E-L. Wuolio, Suomen liikuntahistoria, 1982; A. Heikkinen m.fl., Suomi uskoi urheiluun, 1992; M. Siukonen/A. Tiitta, Suomalaisen urheilun tähtihetkiä, 1992; I. Björkman, Med idrotten i blodet, 1995, I. först och främst, 2002; K. Kulha, Urheilujärjestöjen kujanjuoksu: urheilun rakenneuudistus 1989-1993, 1995; K. Ilmanen, Kunnat liikkeellä, 1996; H. Itkonen, Kenttien kutsu, 1996; Urheilu ja historia, red. V. Vares, 1997; K. Virtapohja, Sankareiden salaisuudet: journalistinen draama suomalaista urheilusankaria synnyttämässä, 1998; Urheilu katsoo peiliin, red. H. Roiko-Jokela/E. Sironen, 2000) (Ingmar Björkman)
Idrott<i>simning.jpgIdrottidrott. En gammal och en ny sport: simning och innebandy. Jani Sievinen forsar fram vid FM i Esbo 2002. Nedre bilden visar en situation från landskampen Finland--Sverige i Hfrs 2001. Foto: Lehtikuva Oy, övre: A. Aimo-Koivisto, nedre: J. Tapola.


Aktörer
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
utgivare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
idrott, spel, idrottsgrenar
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Ponduskategori
Idrott
Skapat 05.05.2011 av Johan Lindberg
Uppdaterat 05.05.2011 av Johan Lindberg