Högsta domstolen Tillbaka

Högsta domstolen (HD), högsta instans inom Finlands domstolsväsen, inrättades 1918 efter svensk förebild. Dess föregångare var senatens justitiedepartement, som sedan landet lösgjorts från Sverige 1809 utövade den högsta domsmakten. H. dömer bl.a. i mål som fullföljs från hovrätt och har dessutom till uppgift att vaka över rättskipningen. Den kan bl.a. göra framställningar hos statsrådet om vidtagande av lagstiftningsåtgärder. H. består av en president och såsom andra ledamöter minst 15 justitieråd. H. är uppdelad i avdelningar. En avdelning fungerar normalt i en sammansättning av fem domare och målen föredras av innehavare av lägre domartjänster.

För att minska arbetsbördan i h. infördes 1955 ett system med s.k. fullföljdstillstånd, som gjorde det möjligt att endast på vissa i rättegångsbalken nämnda grunder dra hovrättsavgöranden under h:s prövning. Detta system ersattes 1980 av ett nytt med s.k. prejudikatsdispens, vilket innebar att h. blev en prejudikatsdomstol. Den som vill söka ändring i hovrätts avgörande i andra instans skall söka besvärstillstånd hos h. Sådant beviljas i regel endast om det med avseende på lagens tillämpning i andra liknande fall eller med hänsyn till en enhetlig rättstillämpning är av vikt att ärendet prövas av h. I praktiken beviljas besvärstillstånd rätt sällan. (J. Kemppinen, Tätä kaikki asianomaiset noudattakoot: Korkein oikeus, ihmiset ja yhteiskunta 1918-1990, 2 bd, 1992; Korkein oikeus 75 vuotta - H. 75 år, 1993)





Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 19.01.2011 av Johan Lindberg
Uppdaterat 19.01.2011 av Johan Lindberg