grafisk konst Tillbaka

grafisk konst . Akseli Gallen-Kallela betraktas som den moderna finländska konstgrafikens pionjär. Hans första träsnitt med Sampos försvarare trycktes 1895. Jämte sina elever Hugo Simberg och Eric O.W. Ehrström kom Gallen-Kallela att utföra sina främsta grafiska arbeten i slutet av 1800-t. och början av det nya seklet. Även Albert Edelfelt hade sysslat med metallgravyrer i färgtryck, och A.W. Finch framstod efter sekelskiftet som en viktig lärare och föregångare inom den grafiska konsten i Finland. Den första utställningen med enbart grafisk konst hölls 1907 i Hfrs. Den kom under perioden 1911-19 att följas av en rad andra grafikutställningar.

Ett nytt uppsving för grafiken inföll i början av 1930- t. bl.a. tack vare att Finlands grafiska konstnärer grundades - bl.a. Lennart Segerstråle och Eric Vasström tog aktiv del i organisationsarbetet. Krigsåren innebar ett avbräck för grafiken, som dock i slutet av 1940-t. blomstrade upp på nytt. Från den tiden fram till våra dagar kan man peka ut en lång rad konstgrafiker som representerar många olika stilar och tekniker.

Som träsnittskonstens främsta företrädare vid sidan av Gallen-Kallela och Simberg i början av 1900-t. framträdde Ellen Thesleff. Men även andra målare såsom Magnus Enckell, Eero Järnefelt, Mikko Oinonen, Pekka Halonen, Oscar Parviainen, Juho Rissanen, Jalmari Ruokokoski m.fl. prövade på grafiken. Huvudsakligen som grafiker uppträdde bl.a. Kaarlo Hildén och Heikki Tandefelt. En ny generation grafiker, vid sidan av de äldre, uppträdde kring första världskriget och på 1920-t. Bland dem kan nämnas träsnittsmästaren Kalle Carlstedt, Hilda Flodin, Ester Helenius, Kosti Meriläinen, Frans Nyberg och Lennart Segerstråle.

Grafikundervisningen, inte minst i metallgrafik, fick sin början vid Finska konstföreningens ritskola 1902-05 med Finch som första lärare. 1926 inrättades vid Centralskolan för konstflit en särskild avdelning för grafik, inte minst modern reklamgrafik och illustration med Topi Vikstedt som ledande lärare. 1935 inleddes grafikundervisning på nytt vid ritskolan med Mikko Oinonen och Reino Harsti som lärare. I Åbo höll Teodor Schalin kring åren 1919-21 den första grafikkursen vid Åbo ritskola och fortsatte med undervisningen senare på 1920-t. I kurserna deltog bl.a. Viljo Lehmussaari, Harry Henriksson och Anders G. Holmqvist, som senare skulle göra sig kända som centrala Åbokonstnärer. Bland Åbografikerna kan ytterligare nämnas Edith Wiklund och den som målare kända Greta Schalin. Åbografikerna bildade 1933 sin egen förening, Föreningen för grafisk konst i Åbo.

I 1930-talets konstgrafik märktes främst metallgrafiker såsom Alf Danning, Torger Enckell, Henry Ericsson, Hjalmar Hagelstam, Erkki Kulovesi, Santeri Salokivi och Aukusti Tuhka vid sidan av flera tidigare nämnda konstnärer. Nya namn, som skulle verka ännu långt efter krigen, var bl.a. Hans Björklind, Helmi Kuusi och Tuulikki Pietilä. Ina Colliander, Erkki Tanttu, Tapio Tapiovaara och Ellen Thesleff hörde till dem som ägnade sig åt träsnittskonsten vid denna tid. Många av dessa verkade även som illustratörer av böcker och tidskrifter. För sina talrika linoleumsnitt och politiskt laddade motiv blev Aleksanteri Ahola-Valo uppmärksammad under 1920-30-t.

Litografitekniken var ännu på 1930-t. rätt lite använd. Bland litograferna från denna tid kan nämnas Lauri Santtu, Aukusti Tuhka, som ännu ett par decennier efter andra världskriget framstod som en viktig lärare för de nya grafikergenerationerna, samt Matti Visanti. Nämnas kan även Helene Schjerfbecks kända litografiserie från 1938-39.

Krigsåren innebar ett avbrott i utvecklingen med materialbrist m.m., men 1947-48 började även grafiken vakna till liv. Många av dem som debuterat redan på 1920- och 30-t. var aktiva ännu många år. Vid sidan av tidigare uppräknade grafiker kan även nämnas Erkki Talari och Voitto Vikainen. Nya metallgrafiker såsom Aarne Aho och de som målare mera kända Unto Koistinen och Ernst Mether- Borgström uppträdde. Mot ett abstrakt uttryck i grafiken gick i slutet av 1940-t. och början av 1950-t. bl.a. Ahti Lavonen, Lars-Gunnar Nordström (som även introducerade serigrafitekniken i konstgrafiken), Rolf Sandqvist och Jaakko Somersalo, samtliga även kända som målare.

Utställningsverksamheten i hemlandet och det internationella samarbetet bl.a. inom Nordisk grafik union intensifierades i slutet av 1940-t. Grafikerna började snart även få mera utrymme på måleri- och skulpturutställningar, såsom Konstakademins treårsutställningar, fr.o.m. 1950. Undervisning i grafik gavs nu både i Konstindustriella läroverket i Ateneum och Finlands konstakademis skola. Aukusti Tuhka inledde 1948 sin privatundervisning som pågick ända till 1960-t. 1950- t. präglas av en friare och alltmera internationell atmosfär inom grafiken och bildkonsten i allmänhet.

På 1950-t. engagerade sig allt fler målare i grafiken, och 1951 tog t.ex. Tuomas von Boehm initiativet till utställningen Konst på papper. I projektet representerade de flesta en ny efterkrigsgeneration, bland vilka yngre konstgrafiker såsom Teuvo-Pentti Pakkala och Pekka Partanen framträdde vid sidan av tidigare nämnda målare, som ännu länge skulle göra sig gällande också som grafiker. Till dessa anslöt sig också bl.a. Anitra Lucander. I mitten av 50-t. föddes även konstnärsgruppen Ryhmä X/10 som arbetade med grafik eller annan konst på papper. En ledande personlighet i gruppen var Eino Ruutsalo, som senare skulle göra sig känd som en av den kinetiska (rörliga) konstens pionjärer i Finland. I grupp X/10 experimenterade han med abstrakta, expressionistiska kompositioner både inom sin grafik och sitt måleri. Andra unga konstnärer, som nu framträdde och fortsatte de grafiska traditionerna, var bl.a. Igor Eriksson, Erkki Hervo, Lisbet Lund, Mauri Favén och Pentti Kaskipuro. Gruppen Unga grafiker (Nuoret graafikot) uppstod bland kretsen av Tuhkas elever. Här märktes sådana konstnärer som Lauri Ahlgrén, Reijo Koskela, Viktor Kuusela m.fl. Gruppen kompletterades med nya medlemmar och inom kort återfanns där även Simo Hannula, Heikki Nieminen, Gunnar Pohjola, Väinö Rouvinen och Eino Vesalainen. Med bl.a. dessa konstnärer ökade konstgrafikens popularitet och samlarnas intresse.

Bland 1950-talets grafiker fanns även en grupp som fortsatte den traditionella föreställande konsten, inte minst inom metallgrafiken. Till de främsta räknades bl.a. Helmi Kuusi, Aune Mikkonen, Hans Björklind, Aarne Aho, Leander Fornas och Otto Mäkilä.

1960-t. kännetecknades av den abstrakta och inte minst informalistiska stilens genombrott och en rad stora grafikutställningar bl.a. i Nordisk grafik unions regi. I träsnittsteknik arbetade under 1960-t. bl.a. Ina Colliander, Erkki Hervo, Matti Petäjä, Taisto Toivonen och Ulla Rantanen, den sistnämnda också känd som en framstående målare bland 1960-talets debutanter. På metallgrafikens område framstod Pentti Lumikangas och Pentti Kaskipuro som de främsta. Till den abstrakta, informalistiska och surrealistiska motivkretsen anslöt sig bl.a. Tuulikki Pietilä, Sven-Olof Westerlund, Simo Hannula, Matti Waskilampi, Antti Nieminen, Eino Ahonen och Meeri Torvinen. Dessa konstnärer använde som huvudsakliga tekniker metallgrafiken och litografin. Mot slutet av 1960-t. ökade konstnärernas engagemang i bl.a. världspolitiska frågor och miljöfrågor. Bland grafikerna togs motiv med sådan anknytning upp av bl.a. Kimmo Kaivanto, Raimo Kanerva och Pekka Mäkinen. Nu slog även serigrafin igenom som en ny och allmänt använd teknik och utnyttjades i synnerhet av Kaivanto och Kanerva, men även av många andra av 1960- och 70-talets grafiker. Den 1967 grundade Aloha-gruppen ägnade sig helt åt abstrakt och geometrisk konst med serigrafin som främsta teknik. Till gruppen hörde Timo Aalto, Jorma Hautala, Juha Soisalo, Kari-Juhani Tolonen och Raimo Valo. I likhet med ovannämnda Kaivanto verkade de flesta av Alohagruppens medlemmar också som målare i abstrakt stil. Utöver dessa namn kan ytterligare nämnas t.ex. Juhana Blomstedt, Matti Koskela och Kristian Krokfors. Ernst Mether-Borgström och L-G. Nordström utförde också en stor del av sina abstrakta arbeten i serigrafiteknik.

Många av de yngre grafikerna under denna period fick sin utbildning förutom vid Konstakademins skola även vid Konstföreningens i Åbo ritskola. I Åbo hade 1966 grundats en ny konstnärssammanslutning, Åbo bildkonstnärer, som inredde en grafisk verkstad, och i Hfrs fortsatte Aukusti Tuhkas skola ännu efter konstnärens död 1973. Även i Tfrs ordnades specialkurser för grafiker och både i Hfrs och Tfrs (Himmelblau) grundades på 1980-t. privata kooperativa verkstäder för grafiker. Vid konstskolorna i Lahtis och Imatra har stor vikt lagts vid den modernaste grafikundervisningen.

Många av dagens konstgrafiker arbetar i traditionella tekniker såsom träsnitt och inte minst metallgrafik, vars popularitet ökade under 1980-t. Bland metallgrafikens företrädare märks Elina Luukanen, Esa Riippa, Outi Heiskanen, Heli Salonen m.fl., och inom den abstrakta färggrafiken Harri Leppänen, Antti Tanttu och Kirsi Neuvonen. Bland övriga kända grafiker på 1980- o. 90-t. märks Marjatta Nuoreva, Juho Karjalainen, Päivi Lempinen, Tuula Lehtinen (starkt engagerad i Himmelblauprojektet) och målare/grafiker såsom Kuutti Lavonen, Tero Laaksonen, Mari Rantanen, Risto Suomi, Hannu Väisänen och Jan Kenneth Weckman. På 1990- t. har bl.a. Tanttu (med träsnitt i stort format) och Antti Ratalahti prisbelönats vid grafiktriennalen Grafica creativa i Jyväskylä. En uppmärksammad grafiker har även Tapani Mikkonen (monumentalarbete i Skanskas huvudkontor i Hfrs) varit. Konstgrafiken idag präglas i hög grad av de oanade möjligheter den moderna digital- och kameratekniken erbjuder konstgrafikerna. Grafiker som utbildats i bl.a. polymergravyrtekniken under 1990-t. är t.ex. Marjatta Hanhijoki, Anita Jensen, Melek Mazici, Kirsi Tiittanen, Jukka Vänttinen och Päivikki Kallio.

Intresseorganisation för grafiska konstnärer är Finlands konstgrafiker. Ett grafiskt museum inrättades i början av 1980-t. i Jyväskylä. Flertalet av de i artikeln nämnda konstnärerna behandlas även under egna uppslagsord. Se även illustrationskonst. (J. Puokka, Finsk grafik, 1945; V.A. Jäntti, Grafiikkaa ja piirustuksia, 1981) (Bengt von Bonsdorff)


GrafiskKonst

Ina Collianders svävande ängel, färgträsnitt 1962. Colliander var fr.o.m. 1930-t. en av den moderna finländska träsnittskonstens främsta utövare. Färggrafiken präglade hennes senare alstring, ofta med sakrala motiv. Foto: Centralarkivet för bildkonst.


Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
personer (individer), målare (bildkonstnärer), grafiker (bildkonstnärer), grafik (bildkonst)
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Ponduskategori
Konst
Skapat 21.03.2012 av Johan Lindberg
Uppdaterat 12.04.2016 av Johan Lindberg