Finlandia Tillbaka

Finlandia, den bäst kända symfoniska dikten av Jean Sibelius. Varken namnet eller genrebeteckningen "symfonisk dikt för orkester" hör samman med verkets första version, som tillkom 1899 som en följd av den intensifierade förryskningskampanj som kejsaren bedrev i det autonoma storfurstendömet Finland. I februari 1899 hade lantdagen genom det beryktade februarimanifestet fråntagits rätten att stifta s.k. rikslagar.

Under de följande månaderna censurerades många tidningar i Finland och indrogs efterhand. Som en protest anordnades Pressens dagar i Hfrs den 3-5/11 1899. I evenemanget ingick en festföreställning på Svenska teatern den 4/11 med det uppseendeväckande syftet att upprätta en pensionsfond för journalister.

Vid föreställningen uppfördes historiska tablåer med prologer av Jalmari Finne och Eino Leino, musik av Sibelius och arrangerade av Kaarlo Bergbom. Den musik som senare blev känd som F. inledde den sjätte och sista tablån, Finland uppvaknar: J.L. Runeberg lyssnar till sin musa, J.V. Snellman talar till studenterna, E. Lönnrot tecknar upp runomelodier medan ett lokomotiv symboliserar den nya tiden. Detaljer i musiken anspelar på manskörssången Herää Suomi av E. Genetz, vid denna tid ofta sjungen av studentkören Ylioppilaskunnan laulajat, och på ett lokomotiv som skjuter fart.

Följande år, inför Filharmoniska sällskapets orkesters resa till världsutställningen i Paris, reviderade Sibelius denna musik och gav den namnet F. Dock hette stycket Suomi vid uruppförandet 1900 och därpå, under turnén 1900, Vaterland och La patrie. Med titeln F. trycktes verket i november 1900. I Baltikum kallades F. av politiska orsaker stundom Impromptu.

Hymnen i slutet av F. har blivit en sorts inofficiell nationalsång i Finland. Hundratals arrangemang av hymnen har gjorts: för manskör, damkör, blandad kör, blåsorkester, orgel, piano, dragspel, marimba o.s.v. Först avsåg Sibelius inte att hymnen skulle sjungas. Men finskspråkiga texter för hymnen, utbruten ur helheten, skrevs av J. Finne (1907) och Y. Sjöblom (1919). För texten av W. Sola (1938) arrangerade Sibelius själv hymnen för manskör. Detta arrangemang är mera känt med text av V.A. Koskenniemi (1940).

Många andra diktare och arrangörer har använt hymnen för religiösa och patriotiska syften som står fjärran från originalet. Som Hymne Biafraise var stycket i slutet av 1960-t. nationalsång i den kortvariga nigerianska utbrytarstaten Biafra, som Stjernesangen har hymnen sjungits av buddistmissionen i Norge. (F. Dahlström, Jean Sibelius: Thematisch- bibliographisches Verzeichnis seiner Werke, 2003) (Glenda D. Goss)


Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 29.11.2010 av Johan Lindberg
Uppdaterat 29.11.2010 av Johan Lindberg