Björneborg Tillbaka

Björneborg, fi. Pori, stad i Satakunta vid mynningen av Kumo älv, Sydvästra Finlands region. Areal 834 km2, invånare 83 133 (2011).

Björneborg utbreder sig i den flacka terrängen kring älven med centrum beläget där denna delar sig i två mynningsarmar. Till staden hör numera även vidsträckta områden utmed kusten, anslutna 1967 resp. 1972 genom inkorporering av Björneborgs landskommun och Vittisbofjärd. Det centrala Björneborg präglas av lummiga esplanader som korsar varandra. Sin vackraste fasad vänder det äldsta Björneborg mot älven, längs vilken den förnäma södra strandgatan med sina fasader i nyrenässans löper. Här ligger bl.a. det forna tull- och packhuset (J. v. Heideken, 1864), som inrättats till konstmuseum (initierat av M. Gullichsen), och den ståtliga gotiska kyrkan, färdigbyggd 1863 (G.T. Chiewitz/J. v. Heideken). Bakom packhuset på den enda kullen i stadens centrum höjer sig det 1841 uppförda rådhuset (C.L. Engel). Snett framför detta på var sin sida ligger det Junneliuska renässanspalatset (A. Krook, 1895), som staden äger sedan 1962 och som numera tjänstgör som stadshus, och teaterhuset med sin kolonnad (J.E. Stenberg, 1884). Framför teatern står en staty av författaren Hj. Nortamo (Y. Liipola, 1938). Inom centrumbebyggelsen märks vidare det 1888 grundade landskapsmuseet Satakunnan museos hus (O. Küttner, 1973). Juseliuska mausoleet, uppfört 1899-1902 enligt ritningar av J. Stenbäck på stadens begravningsplats, smyckades invändigt med fresker av A. Gallen-Kallela. Bland nyare byggnader kan nämnas köpcentret !BePOP, byggt 1989 efter en arkitekttävling i vilken arkitektbyrån Nurmela-Raimoranta-Tasa utgick som segrare. Byggnadens varierande fasadcollage avspeglar 1980-talets högkonjunktur. Ett intressant inslag i stadsbilden utgör även arkitekterna Reima och Raili Pietiläs organiska arkitektur i daghemmet "Trollkarlens hatt" (1984) med väggmålningar av Tove Jansson och det anslutande ålderdomshemmet "Himmeli" (1989). Björneborgs svenska samskola grundades 1892; tidigare (1860-1965) utkom i staden även den svenskspråkiga Björneborgs Tidning.

På en udde som skjuter ut i havet s. om älvmynningen ligger hamnarna Mäntyluoto och Räfsö samt bostadsområden från sent 1900-t. i Meri-Pori. Uddens sydsida kantas av en sandstrand med dyner, det berömda Yyteri.

Björneborg var under 1900-t. en betydande industristad med trä- och maskinindustri, mekanisk industri, metallverk, bomullsindustri, livsmedelsindustri m.m. En stor del av denna traditionella industri avvecklades dock mot slutet av seklet, vilket även har avspeglat sig i befolkningsutvecklingen: invånarantalet sjönk med ca fyratusen från 1980 till 2000. De största industriarbetsgivarna i staden är idag Outokumpu Oy:s kopparverk (gr. 1940, 1 735 anst. 2000), Kemira Pigments Oy (gr. 1961, 810 anst.) och UPM-Kymmene Oy:s skogsindustrier, som leder sitt ursprung från ett 1872 grundat sågverk; under många år märktes Oy Sinebrychoff Ab:s bryggeri i staden, nedlagt 2009. Bryggeriet som 1972 hade övertagits av Sinebrychoff, grundades redan 1853, år 1928 förenades stadens bryggeriverksamhet i detta bryggeri genom bildandet av Porin oluttehdas Oy.

Stadens hamnar, som 2001 hade en sammanlagd kajlängd på 2 700 m, anlöptes 2008 av 863 fartyg. Mäntyluoto är en av landets viktigaste exporthamnar. Den gamla älvhamnen i stadens centrum användes in på 1930-t. för passagerarångbåtstrafik. Björneborg är sedan 1895 anslutet till landets järnvägsnät (genom Björneborgsbanan till Tfrs, 135 km). Tvärbanan till Haapamäki invigdes 1938, och samma år anlades en flygplats i stadens s. utkanter (anlitades 2008 av 66 308 pers.). En kortvågsstation, vars sändningar riktar sig till bl.a. sjöfolk och emigranter (sänder även program på engelska; YLE Radio Finland) inrättades 1948 av Rundradion, och är numera dennas röst i världen. Stationen låg ursprungligen inne bland bebyggelsen, men flyttades 1988 till Bredvik vid kusten. I staden utkommer dagstidningen Satakunnan Kansa. Bland regelbundet återkommande evenemang märks den årliga jazzfestivalen (Pori jazz festival, sedan 1966) på Skrivarholmen (Kirjurinluoto), en parkanläggning på andra sidan älven mitt emot centrum.

Historia. Björneborg, som har haft flera föregångare (Telje, Ulvsby) längre uppåt älven, som tidigare även var segelbar för havsgående farkoster, grundades 1558 av hertig Johan. Staden blomstrade hastigt upp och var kring sekelskiftet 1600 landets tredje stad (näst Åbo och Viborg) med ca 800 inv., men sjönk sedan på grund av bottniska handelstvångets hämmande inverkan ned till relativ obetydlighet för halvtannat sekel. Under 1600-talet drabbades Björneborg sex gånger av brand. Efter 1765 började ett nytt uppsving i sjöfartens tecken för staden, som dock åter härjades av stora eldsvådor 1801 och 1852. Den återuppbyggdes nu enligt en strängt regelbunden plan. Dess handelsflotta, som i början av 1840-t. var landets största, minskade mot slutet av seklet i omfång, vilket dock uppvägdes av den ökade godstrafiken i uthamnarna Mäntyluoto och Räfsö. Industrin utvecklades starkt sedan vattenkraften i Kumo älvs nedre lopp byggts ut på 1930-t. Vidsträckta områden i f.d. Björneborgs lk och Ulvsby införlivades med Björneborg 1940, vartill stora inkorporeringar ägde rum på 1960- o. -70-t. Vid ingången av 2010 förenades Norrmarks kommun med staden. (J.W. Ruuth, Björneborgs stads historia, 1897; Porin historia, 3 bd, 1958-72; E. Granit-Ilmoniemi, Porin kaupungin porvareita ja kauppiaita, 1931; K. Saarenheimo, Porin teatteritalo ja Porin teatteri edeltäjineen, 1945; G. Zilliacus, Ett sekel svensk journalistik. Björneborgs Tidning 1860-1960, 1960; L. Teinilä-Huittinen, Vanha Pori, 1978; U. Heino, Ahlaisten historia, 1979; G. Steinby, Under esplanadernas lönnar, 1980; Björneborgs svenska samskola 1892-1992, 1992; M. Aukia, Porilaisten kaupunki, 1993; R. Ennekari, Pori Jazz, 1996)


BjorneborgAP.jpgBjörneborg har på kort tid utvecklats från en traditionell industri- och hamnstad till en betydande studiestad. Kartan visar stadens område från och med 2010 då Norrmark inkorporerades med Björneborg. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.

BjoerneborgBjörneborg. Rådhuset uppfördes enligt ritningar av C.L. Engel och invigdes 1841. Foto: Sakari Niemi.

PORI.jpg

Bildkälla: Finl. kommunförbund.

BjrneBeb.jpg

Björneborg. Köpcentret Bepop, som stod färdigt 1989, representerar en arkitektur som avspeglar 1980-talets högkonjunktur. Foto: Björneborgs turistbyrå.


Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
historia, arkitektur, hamnar, träindustri, livsmedelsindustri, ytformer, städer (offentligrättsliga samfund), konstverk, handelsflotta, eldsvådor
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Ponduskategori
Geografi
Skapat 09.05.2012 av Johan Lindberg
Uppdaterat 14.04.2016 av Johan Lindberg