Ahtisaari, Martti Tillbaka

Ahtisaari, Martti Oiva Kalevi (f. 23/6 1937 Viborg), diplomat och statsman, republiken Finlands tionde president. A. växte upp i Viborg och flyttade som 15-åring med familjen till Uleåborg. Fadern var underofficer och tillhörde en norsk släkt (Adolfsen) som invandrat till Kotka på 1870-t. A. utbildade sig efter studentexamen 1956 till folkskollärare och arbetade 1960-63 för det svenska u-landsbiståndsorganet SIDA i Pakistan, anställdes 1965 vid utrikesministeriets nyinrättade u-hjälpsbyrå och avancerade 1972 till bitr. avdelningschef. Han utnämndes 1973 till ambassadör i Tanzania, trädde 1977 i FN:s tjänst och blev 1982 undergeneralsekreterare samt specialsändebud i Namibia. A. var 1984-86 understatssekreterare för utvecklingssamarbetsfrågor vid utrikesmininisteriet och återvände 1987 till Namibia, där han skötte de svåra förhandlingarna som ledde fram till landets självständighet 1990. Följande år tillträdde han befattningen som statssekreterare vid utrikesministeriet och var 1992-93 ordförande för arbetsgruppen för Bosnien-Hercegovina vid en internationell konferens om det tidigare Jugoslavien. A., som tidigt anslutit sig till socialdemokratiska partiet, segrade i det interna primärvalet inför presidentvalet 1994 och blev därmed dess kandidat. Han besegrade knappt SFP:s Elisabeth Rehn och utnämndes följaktligen till republikens president. På denna post axlade han rollen som en aktiv politisk ledare framför allt på det utrikespolitiska planet, och tog på hemmaplan initiativ bl.a. till regelbundna presidentbesök i de olika landskapen. Inom utrikespolitiken betonade han mindre än sin föregångare nödvändigheten av att ta hänsyn till Ryssland och arbetade för den s.k. nordliga dimensionen inom EU. A. spelade 1999 en central roll inom fredsprocessen i Kosovo som överbringare av det internationella fredsanbudet till Jugoslavien. Uppdraget skildrades av honom själv i boken Tehtävä Belgradissa (2000). Sommaren 1999 presiderade han även vid toppmötet i Sarajevo, där riktlinjerna för en pacificering av Balkan drogs upp.

Vid valet 2000 ställde A. inte upp för omval. Han har även efter presidenttiden flera gånger anlitats av det internationella samfundet för medlaruppdrag i krishärdar. Han tilldelades Nobels fredspris 2008. Följande år hedrade Helsingfors stad A. genom att döpa en plats efter honom, beläget i marinkasernens kvarter (utrikesministeriet) på Skatudden. - Hans hustru, fil.mag. (1989) Eeva A. (f. 1936), utgav 2002 sina memoarer under titeln Juuret ja siivet. (P. Sainio, Operaatio Ahtisaari, 1993; L. Lehtinen, Matkalla Mäntyniemeen, 1994; H. Heikkilä, M. A., kansainvälinen tie presidentiksi, 1997)
AhtisaariMartti

Ahtisaari, Martti. Efter en framgångsrik internationell diplomatkarriär ställde han som politisk outsider upp i det första direkta folkvalet av president, men valde att sitta endast en period. Erhöll Nobels fredspris 2008. Foto: Sakari Niemi.
Republikens president
Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
personer (individer), diplomater, biståndsarbete, presidenter, nobelpristagare, statssekreterare
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Ponduskategori
Presidenten
Skapat 21.11.2011 av Johan Lindberg
Uppdaterat 13.05.2016 av Johan Lindberg

Svenska folkskolans vänner rf
Annegatan 12
00120 Helsingfors
09 6844 570
sfv@sfv.fi