Linden, Väinö Felix (f. 10/2 1889 Karislojo, d. 19/8 1987 Hyvinge) läkare och militär, med.lic. 1922, sanitetsgeneralmajor (1932). Lindén studerade medicin vid Helsingfors universitet och var engagerad i aktiviströrelsen och Voimaförbundet samt verkade som jägarvärvare i Nyland. 1916 blev han tillfångatagen av ryska gendarmer och fördes till Spalernajafängelset i S:t Petersburg, varifrån han frigavs 1917. Under kriget 1918 tjänstgjorde Lindén som läkare hos nyländska skyddskårstrupper. Efter en kortare tid som läkare vid Helsingfors universitetssjukhus tog han tjänst som militärläkare och tjänstgjorde vid olika truppförband och vid garnisonen i Tusby. Lindén blev 1930 försvarsmaktens överläkare och kvarstod på denna post till 1939.
Lindén var god vän med skalden Eino Leino och överbefälhavaren för skyddskårerna Lauri Malmberg, och trion fick spenamnet "muste, miekka ja myrkky" (bläcket, svärdet och giftet). Lindén skrev artiklar i militära tidskrifter och utgav 1972 sina memoarer under titeln Spalernajasta talvisotaan - sotilaslääkäri muistelee. (Itsenäisen Suomen kenraalikunta 1918-1996, biografiat, red. R. Lipponen, 1996) (Jarl Kronlund)
Lindén var god vän med skalden Eino Leino och överbefälhavaren för skyddskårerna Lauri Malmberg, och trion fick spenamnet "muste, miekka ja myrkky" (bläcket, svärdet och giftet). Lindén skrev artiklar i militära tidskrifter och utgav 1972 sina memoarer under titeln Spalernajasta talvisotaan - sotilaslääkäri muistelee. (Itsenäisen Suomen kenraalikunta 1918-1996, biografiat, red. R. Lipponen, 1996) (Jarl Kronlund)