Svenska litteratursällskapet i Finland Tillbaka

Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS), Hfrs, instiftades 1885 till minne av nationalskalden J.L. Runeberg. S. har till uppgift att utforska den svenska kulturens uppkomst och historia i Finland, främja studiet av svenska språket och litteraturen, understödja litterär verksamhet och bedriva samhällsforskning som rör den svenska befolkningen i landet. S. firar sin årshögtid på Runebergsdagen den 5 februari. Då utdelas litterära pris, bland dem Tollanderska priset, som är sällskapets stora pris.

Sedan 1886 ger S. ut en vetenskaplig skriftserie, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, som innehåller både enskilda volymer och underserier. Med ett tjugotal titlar per år har S. etablerat sig som det största förlaget inom humaniora och samhällsvetenskaper på svenska i Finland. Vid utgången av år 2010 uppgick antalet nummer i serien till 746.

Äldst bland underserierna är Studier i nordisk filologi, som kom ut med sitt första band 1910. Här märks vidare Finlands svenska folkdiktning (1917-) och Historiska och litteraturhistoriska studier (1925-), som har karaktären av årsbok för sällskapet. Serier med etnologiskt innehåll är Folklivsstudier (1945-) och Meddelanden från Folkkultursarkivet (1973-).

Historiska källutgåvor och textkritiska editioner är en viktig del av utgivningen. Den största utgåvan av historiskt källmaterial i sällskapets skriftserie är Samlade skrifter av Johan Ludvig Runeberg, en textkritisk utgåva där den första delen kom ut 1933 och den sista 2005. Runebergsutgåvan fick 2005 en fortsättning i en vetenskapligt kommenterad Topeliusutgåva, Zacharias Topelius Skrifter. Den första delen i Topeliusserien, Ljungblommor, kom ut 2010, även som elektronisk utgåva ZTe (www.topelius.fi).

S. är huvudman för flera arkiv, som har till uppgift att ta till vara, förvara och förmedla det svenska kulturarvet i Finland. Allmänna arkivet blev 1993 Historiska och litteraturhistoriska arkivet, som förvarar handskrifter av kulturhistorisk karaktär från 1800-t. till nutid. Folkkultursarkivet (FKA, jfr folkdiktning) inrättades 1937. Det är centralarkiv för folklore och etnologi på svenskt håll i Finland. Språkarkivet är sedan 1992 ett självständigt arkiv som samlar in dialektmaterial och förvarar dialekt- och ortnamnsuppteckningar samt dialektinspelningar från hela språkområdet. I Vasa bildades 2008 SLS arkivcentrum av två kända institutioner, Österbottens traditionsarkiv som S. sedan tidigare var huvudman för och Finlands svenska folkmusikinstitut som S. tog över 2008.

Sällskapets bibliotek med bl.a. Runebergsbiblioteket och Jarl Pousars samling (Pousar, Jarl) fick 1998 status av vetenskapligt specialbibliotek inom etnologi och folkloristik, svenska språket, historia, litteraturhistoria, arkivvetenskap och bokhistoria. Bokhistoriskt värdefull är Pousars samling, en bokdonation om ca 3 000 band där de äldsta är från 1400-t. och de flesta är förlagsband från 1800-t.

S. är sedan början av 2000-t. en viktig aktör inom den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen i Finland. Forskningen är organiserad i fem vetenskapliga nämnder, som bildar S:s forskningssektor, nämligen Historiska, Litteraturvetenskapliga, Samhällsvetenskapliga, Språkvetenskapliga och Traditionsvetenskapliga nämnden. Nämnderna driver projekt, som finansieras med sällskapets egna medel. De fungerar därmed som förmedlande länk mellan sällskapet och de svenska högskolemiljöerna i landet. Ur egna fonder delar S. årligen även ut stipendier till forskning, främst i samhällsvetenskaper och humaniora.

S. äger författargården Abrams i Vörå och forskargården Larses i Houtskär samt övertog 2001 Diktarhemmet i Borgå. S. äger och förvaltar dessutom Svenska kulturfonden. Till förmån för Svenska kulturfonden äger och förvaltar S. Stor-Sarvlax gård i Pernå.

Det mesta av S:s verksamhet försiggår i sällskapets eget hus, Riddaregatan 5, som 1998 invigdes till ett svenskt rum som huvudstadspubliken funnit vägen till.

(P. Bruun, S. 1885-1985, 1985; T. Steinby, Forskning och vitterhet. S. 1885-1985 I, 1985; O. Mustelin, Forskning och vitterhet. S. 1885-1985 II, 1986; M. Pettersson, Forskning och vitterhet. S. 1885-1985 III. Register, 1989; C. Ekrem, P. Gustavsson, M. Korhonen, N. Laitinen, J. Parland-von Essen, Ögonblick och evighet. Kulturskatter i Svenska litteratursällskapets arkiv och bibliotek, 2010; B. Finne, Donatorernas bok. Människorna bakom fonderna i Svenska litteratursöllskapet i Finland, 2010; A. Perälä, Vackert, vittert, lärt. Jarl Pousars boksamling, 2010; H. Tandefelt (red.), Sarvlax. Herrgårdshistoria under 600 år, 2010. (Ann-Marie Ivars)

Svenska litteratursällskapets webbsida: www.sls.fi


Sls<i>festsal1</i>JRentola.jpg

Svenska litteratursällskapet i Finland. I festsalen hålls de populära föreläsningsserier som ordnas varje höst och vår kring något aktuellt tema. På läktaren t.v. Jarl Pousars samling. Foto: Svenska litteratursällskapet i Finland, J. Rentola.


Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
litteratur, finlandssvenskar, finlandssvenskhet, finlandssvensk skönlitteratur, forskning, finlandssvenska, föreningar
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Ponduskategori
Kultur
Skapat 16.11.2011 av Johan Lindberg
Uppdaterat 15.04.2016 av Johan Lindberg