Sundblom, Julius Tillbaka

Sundblom, Julius (f. 22/6 1865 Jomala, d. 23/8 1945 Mariehamn), journalist och politiker, genomgick Nykarleby seminarium 1887-91. S. medverkade vid grundandet av tidningen Åland 1891, redigerade denna 1891-95 och 1901-45 samt var 1896-1901 redaktör för tidningen Västra Finland, som utgavs i Åbo.

S. gjorde sig känd som motståndare till den bobrikovska regimens politik och uppehöll sig som landsförvisad i Stockholm 1903-05. Han spelade en ledande roll vid storstrejkens genomförande på Åland 1905 och valdes 1907 till lantdagsman inom Svenska folkpartiet och tillhörde lantdagen fram till 1918.

S. framträdde som en förgrundsman i strävandena för Ålands återförening med Sverige 1917-21 och var 1919 ordförande i den delegation som framförde de åländska önskemålen till ledande statsmän vid fredskongressen i Paris. Efter det icke legaliserade åländska landstingets uppvaktning hos Sveriges konung och regering 1920 blev S. jämte landstingets ordförande Carl Björkman häktad och dömd till tukthus för förberedelse till högförräderi, men benådades sedermera på förord av Högsta domstolen. Då den åländska landskapssjälvstyrelsen trädde i funktion 1922, valdes S. till landstingets talman och kvarstod på denna post till sin död. Under åren 1938-39 ledde han den åländska opinion som motsatte sig landskapets befästande enligt den s.k. Stockholmsplanen (Ålandsfrågan 2). S. tillhörde i 30 års tid Mariehamns stadsfullmäktige och var fullmäktiges ordförande 1919-34.

Från första början av sin journalistiska bana verkade S. både som initiativtagare och som pådrivare energiskt för den åländska hembygdens ekonomiska och kulturella utveckling. Bl.a. bevakade han landskapets intressen i viktiga trafikfrågor, och i sin tidning stödde han kraftigt och oavlåtligt bemödandena att på Åland få till stånd ett tidsenligt skolväsen och kulturorganisationer av olika slag. I det politiska livet hade han en stor tillgång i sin begåvning som journalist och talare. När folkrörelsen för återförening med Sverige hade lett till att landskapet erhållit självstyrelse, fick landstinget i S. en talman med beprövad erfarenhet i parlamentariskt arbete, förvärvad i Finlands lantdag. En staty av S. (Viktor Jansson) restes 1948 på torget i Mariehamn. (Finländska gestalter II, 1962; J. Salminen, Ålandskungen, 1979) (Carl Ramsdahl)

S:s son, Bror S. (1910-80), anställdes 1928 vid familjeföretaget Ålands tidningstryckeri Ab och var 1951-75 chefredaktör för tidningen. Brodern, fil.mag. (1914) Torvald S. (1892-1971), var vd 1945-67 och styrelseordförande 1941-67.

SundblomJulius

Sundblom, Julius. "Ålandskungen" förmådde anpassa sig till situationen och axla uppgiften som ålänningarnas ledare inom ramen för republiken Finland, trots att han strax därförinnan hade stått i spetsen för separatiströrelsen. Foto: Åbo Akademis bildsamlingar.

Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: Sigbritt Backman
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
journalister, politiker, Ålandsfrågan
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Ponduskategori
Politik
Skapat 08.11.2010 av Sigbritt Backman
Uppdaterat 03.06.2017 av Lasse Sundman

Svenska folkskolans vänner rf
Annegatan 12
00120 Helsingfors
09 6844 570
sfv@sfv.fi