Setälä, Emil Nestor Tillbaka

Setälä, Emil Nestor (född 21/2 1864 Kumo, död 8/2 1935 Tusby), språkvetenskapsman och politiker, fil.dr 1890, statsråd 1934. Setälä var en utomordentligt begåvad men samtidigt arrogant och självmedveten person som från enkla förhållanden avancerade till samhällets topp. Han var 1893-1929 professor i finska språket och litteraturen vid Helsingfors universitet och från 1926 även kansler för Åbo universitet. Setäläs mest betydande teoretiska bidrag var att han 1886 från Tyskland introducerade den unggrammatiska metoden för språkhistorisk beskrivning i Finland, vilken kom att dominera finsk språkvetenskap långt in på 1900-talet. Setäläs viktigaste avhandlingar behandlade finskans och de finsk-ugriska språkens ljudstruktur (Zur Geschichte der Tempus- und Modusstammbildung in den finnisch-ugrischen Sprachen, 1886; Yhteissuomalainen äännehistoria, 1890).

Setälä skrev också mycket om finskans beröringar med germanska språk, speciellt lånord. Mest känd är han kanske för sina läroböcker i finsk grammatik: Suomen kielen lauseoppi (1880, starkt påverkad av A.W. Jahnssons Försök till framställning af den finska syntaxen, 1871) och Suomen kielioppi, 1898, som båda utkommit i ett femtontal upplagor, ända in på 1970-t. S. tog flera betydande lexikografiska initiativ; bl.a. igångsatte han 1913 arbetet på en finsk etymologisk ordbok, som fullbordades sju decennier senare (Toivonen, Yrjö). 1930 grundade han forskningsinstitutet Suomen suku, som hade till uppgift att utarbeta ordboken. Setälä verkade även på den finska och den jämförande folkdiktsforskningens område (Sammon arvoitus, 1932).

Setälä var från sekelskiftet 1900 en av det ungfinska partiets och den konstitutionella riktningens ledande gestalter. Han var 1904-06 ledamot av prästeståndet, 1907-10 och 1917-19 av enkammarlantdagen och 1919-26 av riksdagen; intog från 1918 en framskjuten ställning inom samlingspartiet (ordf. 1920-21). Setälä var senator och chef för ecklesiastikexpeditionen 1917-18 ("självständighetssenaten"), undervisningsminister 1925 och utrikesminister 1925-26, Finlands minister i Köpenhamn och Budapest 1927-30. Det var han som författade Finlands självständighetsförklaring. Han var den huvudsakliga arkitekten till språklagen 1922 som bidrog väsentligt till biläggandet av språkstriden och kom att vara i kraft ända till 2003. Setälä skrev också själv en bok om språklagen: Kielilaki ynnä siihen liittyvät lait ja asetukset (1924). - Setäläs dotter i hans första äktenskap (m. författarinnan Helmi Krohn 1891-1913) var arkitekten Salme Setälä, medan sonen, fil.dr h.c. (1973) Vilho Setälä (1892-1985) åtföljde fadern på forskningsresor i Baltikum 1909 och 1912 som fotograf; han blev senare känd som en av landets främsta esperantister. Setälä ingick 1913 äktenskap med Christiane (Kristi) Thomsen. (S. Peltola, E.N.S., 1998; F. Karlsson, E.N.S. vaarallisilla vesillä, 2000; V. Vares/K. Häkkinen, E.N.S., 2001)
SetaelaeEmilNestorSetälä, Emil Nestor. Framstående både som filolog och politiker. Foto: Museiverket.


Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
personer (individer), politiker, lingvister
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Ponduskategori
Språk
Skapat 27.01.2011 av Johan Lindberg
Uppdaterat 07.04.2016 av Johan Lindberg