mord karakteriseras i strafflagens kapitel om brott mot liv och hälsa enligt lydelsen av 1995 som en kvalificerad form av dödande; detta förutsätter att brottet bör anses som synnerligen grovt som en helhet. Som särskilda typfall, där en sådan bedömning kan förekomma, nämner lagen då dödandet sker med berått mod, på ett synnerligen brutalt eller grymt sätt, eller så att allmän fara förorsakas. Dödande av tjänsteman, medan denne på tjänstens vägnar upprätthåller ordning och säkerhet, eller för tjänsteåtgärds skull, nämns också som typexempel. Också försök till m. är straffbart. Som straff för m. stadgas enbart livstids fängelse.

I sin ursprungliga lydelse, som härstammar från 1889, talade strafflagen om m. som dödande med berått mod - medan dödande i hastigt mod var dråp. För m. var straffet antingen dödsstraff eller livstids tukthus. Finland intar en tätposition i den internationella brottsstatistiken i fråga om m. och dråp (våldsbrottslighet). En förhållandevis ringa del av det drygt hundratal personer som årligen dödas genom våld faller offer för brott som kräver långa och svåra utredningar, då flertalet blodsdåd utförs med kniv i hastigt mod, ofta i alkoholpåverkat tillstånd.

Den finländska kriminalstatistiken erhåller därför en viss prägel av monotoni. "Regelrätta" m. av den typ som intresserar kriminalskribenterna inträffar dock även. Bland mordfall som har väckt särskilt stort uppseende märks mordet på länsman Georg Neiglick i den gränskarelska socknen Salmis 1831 (se t.ex. O. Enckell, Vakt i öster, 1939), Åhmanska mordet i Borgå 1884 (se G. Mårtenson, Åhmanska mordet, 1952), mordgåtan vid Lappo patronfabrik 1932 (se Ö. Tigerstedt, Statspolisen slår till, 1942), mordet på Kyllikki Saari i Storå 1953 och inte minst Bodommorden i Esbo vid pingsttiden 1960 (se A. Jermo, Murha ei vanhene koskaan, 1975, J. Palo, Bodomin arvoitus, 2003), då fyra tältande ungdomar angreps av en okänd gärningsman som dödade tre av dem med knivhugg genom tältduken. 2004, mer än fyra decennier efter händelsen, anhöll polisen den ende överlevande, en vid det laget 62-årig man, som misstänkt för brottet och följande år väcktes åtal mot honom för m., som dock nedlades i brist på bevis.

Av politiska m., en i Finland sällsynt brottskategori, kan nämnas attentaten mot generalguvernör Bobrikov 1904 och inrikesminister Ritavuori 1922.
Mordmord. Trippelmordet i Bodom skakade hela Finland. På bilden konfererar polisen på brottsplatsen 6/6 1960 under ledning av vicehäradshövding Arvi Vainio. Den man som åtalades för brottet 2005 konstaterades av häradsrätten vara icke skyldig. Foto: Lehtikuva Oy.


Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 07.09.2011 av Johan Lindberg
Uppdaterat 07.09.2011 av Johan Lindberg