kavalleri Tillbaka

kavalleri. Finländska ryttare deltog redan under medeltiden i strider vid det svenska rikets östgräns. Ursprungligen uppbådades rytteriet bland storbönder, som därigenom erhöll skattefrihet (frälse). Även sedan denna s.k. rusttjänst minskat i betydelse, rekryterades kavalleribefälet liksom allt annat befäl länge från frälset. Gustav Vasa gav ytterligare stadga åt systemet. Under hans söner var det svensk-finska rytteriet organiserat i fanor (fana 2.), som av Gustav II Adolf ersattes med kompanier. Sju ryttarkompanier från Finland (hakkapeliter) landsteg 1630 med armén i Pommern. Fyra av dem var från Nylands och Tavastehus län; av dessa fyra kom två i sin helhet från det forna Borgå län. De kämpade vid Breitenfeld och Lützen.

Kavalleriet från Finland samlades 1634 i tre regementen; vart och ett räknade 1 300 man. Likaså fanns det efter Karl XI:s omorganisering av försvarsmakten (indelningsverket) tre kavalleriregementen á 1 000 man i Finland, nämligen Åbo och Björneborgs läns rytteri (sederm. Livdragonregementet), Nylands och Tavastehus läns rytteri (sederm. uppdelat på Nylands dragonregemente och Tavastlands jägarbataljon) och Viborgs och Nyslotts läns rytteri (sederm. Karelska dragonkåren). I ö. Finland uppsattes på 1600-talet värvade dragonförband. Kavalleritrupperna ombildades 1721 till dragonregementen (dragon). Under ryska tiden fanns en enda inhemsk kavalleritrupp, Finska dragonregementet ( finska värnpliktiga militären)-

Det nya Finlands första kavalleritrupp var den polisstyrka på ca 200 man till häst som senaten i början av september 1917 uppsatte på Saksanniemi gård i Borgå lk. I kriget 1918 deltog flera beridna avdelningar på den vita sidan, främst bland dem det ur kåren på Saksanniemi utvecklade Nylands dragonregemente och det av jägarna uppsatta Karelska hästjägarregementet.

Efter kriget 1918 fanns i Finland tre kavalleriregementen, Nylands dragonregemente, Tavastlands ryttarregemente och Karelska hästjägarregementet. Det sistnämnda upplöstes 1921. Av de två återstående bildades samtidigt en kavalleribrigad med Villmanstrand som förläggningsort.

Kavalleribrigaden insattes under vinterkriget på Karelska näset, n. om Ladoga (mottistriderna) och vid Viborgska viken. I fortsättningskriget deltog den i intagningen av Suojärvi och avancerade till Onega. I januari 1943 drogs förbandet som överbefälhavarens reserv tillbaka till Karelska näset. I juli-augusti 1944 var brigaden med om grupp Raappanas omfattningsoperationer ö. om Ilomants och vann en betydande seger. Brigaden upplöstes efter kriget. Kavallerienheterna ombildades till jägarbataljoner (cykeltrupper), men fick behålla sina gamla traditionsrika namn, i finsk språkdräkt Hämeen ratsujääkäripataljoona (Lahtis) och Uudenmaan rakuunapataljoona (Villmanstrand).

Ett truppslagsmuseum grundades 1973 på fästningsområdet i Villmanstrand. (Suomen ratsuväen historia, 3 bd, 1979-91; V. Paavilainen, Ratsuväki hyökkää, 1979; J. Kronlund m.fl., Suomen puolustuslaitos 1918-1939, 1988)

Aktörer
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
utgivare: Svenska folkskolans vänner
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 19.01.2011 av Johan Lindberg
Uppdaterat 19.01.2011 av Johan Lindberg

Svenska folkskolans vänner rf
Annegatan 12
00120 Helsingfors
09 6844 570
sfv@sfv.fi