Jansson, Svea Tillbaka

Jansson, Svea (f. 30/9 1904 Nagu, d. 1/12 1980 Skövde, Sverige), vissångerska, uppvuxen i ett fiskarhem på Nötö i Åbolands skärgård. Visforskaren Greta Dahlström tecknade 1923-29 för Svenska litteratursällskapets räkning upp gamla visor efter J. och hennes mormor, Eva Gustava J. 1939 fick J. sjunga visor på lackskiva och i radio, och 1957 upptäcktes hon av Sveriges radio, vilket ledde till att hon 1959 flyttade till Sverige, där hon blev en av Sveriges mest uppburna vissångerskor. 1964 fick hon motta Nordiska museets Arthur Hazelius-medalj i silver. Hon blev svensk medborgare 1967. J. hade en imponerande stor repertoar på 1 000-1 200 visor omfattande allt från medeltida ballader till moderna slagdängor. Till hennes popularitet bidrog att hon hade en stark och bärande stämma och att hon uppträdde med stor frimodighet och glädje. På 1960-t. var hennes popularitet som störst. Genom sina offentliga framträdanden i radio och tv, vid konserter och kongresser bidrog hon till att sprida kännedom om den finlandssvenska vistraditionen. Inspelningar med J. finns på cd-skivorna Den medeltida balladen (1995) och Lena, Ulrika och Svea (1996) som ingår i serien Musica Sveciae. (A-M. Häggman, Magdalena på källebro: en studie i finlandssvensk vistradition med utgångspunkt i visan om Maria Magdalena, 1992) (Ann-Mari Häggman) JANSS.jpgJansson, Svea. Hade en outtömlig repertoar av visor. Foto: Svenskt visarkiv, L-I. Flood.
Aktörer
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
utgivare: Svenska folkskolans vänner
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 29.03.2010 av Johan Lindberg
Uppdaterat 29.03.2010 av Johan Lindberg