Hitler, Adolf Tillbaka

Hitler, Adolf (1889-1945), tysk diktator. Ryktet om H. och nazismen nådde Finland redan i maj 1923, ett halvår innan han genom den misslyckade ölkällarkuppen i München råkade i blickpunkten på det internationella planet. H. brydde sig inte om de små staternas öden i sin strävan efter världsherravälde; av samtal han förde kan man sluta sig till att Finland inte ingick i hans "Lebensraum". I detta spel var Finland endast en liten bricka, vilket visades bl.a. av att han utan betänkligheter - och mot en vidsträckt opinion i Tyskland - prisgav landet åt Stalin genom Molotov-Ribbentrop-pakten i augusti 1939. Att Finland våren 1939 avböjt ett tyskt erbjudande om en nonaggressionspakt hade väckt H:s irritation, och erbjöd honom en möjlighet att motivera sin starkt negativa inställning till Finland under vinterkriget. Han hävdade att den finländska politiken hade varit oklok och vägrade att medla mellan Finland och Sovjetunionen samt förhindrade även att andra (bl.a. Mussolini) ingrep till Finlands förmån eller sände vapen.

Sedan H. sommaren 1940 börjat planera sitt fälttåg österut ändrade han dock sin attityd, vilket uppenbarligen även berodde på att han (i likhet med majoriteten av tyskarna) var imponerad över Finlands försvarsinsats i vinterkriget. Den definitiva kursändringen i den tyska Finlandspolitiken inträffade i augusti 1940, då H. beslöt sig för att tillåta vapenleveranser till Finland. I november detta år avböjde han Molotovs krav på att få avgöra "den finländska frågan" i enlighet med det hemliga tilläggsprotokollet till Molotov-Ribbentrop-pakten. För H. stod de militärstrategiska aspekterna i förgrunden, medan de politiska och ekonomiska spelade en mindre roll. Att Tyskland enligt ett i juli 1940 ingånget avtal skulle erhålla 60 procent av den finländska nickelproduktionen i Petsamo måste i alla fall i viss mån ha inverkat på beslutet att hålla Finland om ryggen.

H. fäste av allt att döma till en början inte några stora förhoppningar på Finlands militära prestationsförmåga, men redan i september 1941 hade han ändrat åsikt på denna punkt. Vid sitt besök i Finland på Mannerheims 75-årsdag den 4 juni 1942 höll han en påfallande låg profil för att göra ett gott intryck på värdarna: han medgav t.o.m. att han hade underskattat Sovjetunionens styrka när han gav order om angrepp. När kriget började gå illa för Tyskland försökte H. med alla tänkbara medel motarbeta att Finland föll ur ledet. Även sedan brytningen skett i september 1944 satsade han på att en del av finländarna skulle fortsätta att strida på Tysklands sida.

Vilka H:s yttersta avsikter var visavi Finland har inte exakt kunnat klarläggas. I mitten av juli 1941 yttrade han vid en överläggning att ett införlivande av Finland borde börja förberedas med iakttagande av den största försiktighet. Uppenbarligen föreställde han sig Finland som ett slags halvsuverän vasallstat. (V.J. Vatanen, A. H.: Saksan kansallissosialismin luoja ja hänen liikkeensä, 1933; Den fjärde juni 1942, 1942; G.R. Ueberschär, H. und Finnland 1939-1941, 1978; V. Tallgren, H. und die Helden: Heroismus und Weltanschauung, 1981; T. Tuomainen, Versaille'sta maailmanherruuteen: Versailles'n rauhansopimus johtavien kansallissosialistien propagandassa ja Hitlerin ulkopoliittisessa konseptiossa, 1988; H. Ekberg, Führerns trogna följeslagare, 1991) (Henrik Ekberg)
HitlerAdolfHitler, Adolf. Diktatorn önskade under besöket i Finland - den enda egentliga utlandsresan under hela hans liv - visa sig från sin bästa sida och uppträdde följaktligen påfallande modest. Foto: Försvarsmaktens bildcentral.


Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 01.11.2010 av Johan Lindberg
Uppdaterat 01.11.2010 av Johan Lindberg