Engel, Carl Ludvig Tillbaka

Engel, Johan Carl Ludvig (f. 3/7 1778 Berlin, d. 14/5 1840 Hfrs), arkitekt. Engel avlade 1804 arkitektexamen i sin födelsestad, verkade 1809-15 som stadsarkitekt i Reval och flyttade sedan till S:t Petersburg, där han mottog intryck som blev avgörande för hans senare verksamhet. Han antogs 1816 till arkitekt vid nybyggnadsarbetena i Helsingfors, som 1808 härjats av brand och 1812 blivit huvudstad efter Åbo, och utnämndes 1824 till chef för intendentskontoret efter Ch. Bassi. Engels viktigaste insats var hans medverkan till omdaningen av Helsingfors från en småstad till en värdig huvudstad för storfurstendömet Finland. Han satte sin prägel framför allt på dess nya centrum kring det monumentala Senatstorget, som flankeras av de mäktiga pendangbyggnaderna statsrådsborgen (f.d. senatshuset, huvudlängan mot torget uppf. 1818-22) och universitetet (1828-32) och domineras av den nuvarande Helsingfors domkyrka (f.d. Nikolai-, senare Storkyrkan, påbörjad 1830, fullbordad 1852 efter E:s död i väsentligt förändrat skick). N. om universitetet ligger Universitetsbiblioteket (1836-44), en utsökt proportionerad byggnad, vilken betraktats som hans yppersta verk (se bild på Nationalbiblioteket). Engel uppförde vidare statsrådets festvåning (f.d. generalguvernörshuset, "Smolna", 1824), astronomiska observatoriet (1831-33) ( astronomi), stadshuset (f.d. Societetshuset, 1831-33), Gamla kyrkan (1826), Sjöekipaget (huvudbyggn. fullbordad 1820), Gardeskasernen (huvudbyggn. fullbordad 1822), stadens första teaterhus m.fl. offentliga byggnader och flera privathus.

På landsbygden lämnade han ritningar till kyrkor, herrgårdar (den ståtligaste Vuojoki, 1836) m.m. Hans första betydande arbete i Finland var observatoriet i Åbo, uppfört på Vårdberget 1816-18. Honom tillskrivs ett stort antal administrationsbyggnader, sjukhus och nyttobyggnader, som planerats av intendentskontoret, t.ex. posthuset i Eckerö (1828). Bland Engels kyrkor märks Fredrikshamns (1843), Pielisjärvi (1838), Nokia (1838) och Leppävirta (1846) kyrkor samt ortodoxa kyrkor i Helsingfors (1826) och Åbo (1846).

Engel var empiretidens främste arkitekt i Finland (empire). Hans stil, som var skolad i den tyska nyklassicismen, men som även tillägnat sig drag av rysk empirearkitektur, märkbara särskilt i hans tidigare arbeten i Helsingfors, bildade epok i Finlands arkitektur. Bland hans efterföljare märks A.F. Granstedt, J. Wiik och Engels äldste son, Alexander Engel (d. 1843), som ritat den egenartade kyrkan i Rautalampi. Engels brevväxling utgavs 1989 i serien Entisaikain Helsinki. (C. Meissner, Carl Ludvig Engel, 1937; N.E. Wickberg, Carl Ludvig Engel, 1970, sv. uppl. 1973; H. Lilius, Esplanaden på 1800-t., 1984; H. Lilius, V. Kunnas (red.) C. L. Engel 1778-1840 : näyttely Helsingin tuomiokirkon kryptassa 7.8.-14.9.1990, 1990, K. Pöykkö, Carl Ludvig Engel, 1990, M. Klinge m.fl., C. L. Engel - Koti Helsingissä, sydän Berliinissä - Hemmet i Helsingfors, hjärtat i Berlin, 2012).



Engel_CL2_Aas_bildsaml_SB.jpg

Engel, Carl Ludvig. Han var född i Berlin och verkade i Reval och S:t Petersburg innan han 1816 blev arkitekt för nybyggnadsarbetena i Helsingfors. Litografi. Foto: Åbo Akademis bildsamlingar.

Eng_FI504625.jpg

Engel, Carl Ludvig. Gamla kyrkan (1826) i det centrala Hfrs används bl.a. för bröllop och statsbegravningar. Foto: Sakari Niemi.
Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 21.05.2012 av Johan Lindberg
Uppdaterat 21.05.2012 av Johan Lindberg

Svenska folkskolans vänner rf
Annegatan 12
00120 Helsingfors
09 6844 570
sfv@sfv.fi