Castrén, Gunnar Tillbaka

Castrén, Gunnar (f. 27/12 1878 Hfrs, d. där 4/11 1959), litteraturhistoriker, fil.dr 1907, son till Robert C. Han blev 1907 docent i estetik och nyare litteratur vid Helsingfors universitet och var 1924-38 professor i inhemsk, 1938-45 i svensk litteratur. C. intog en framträdande plats i finlandssvenskt kulturliv som vetenskaplig forskare och litterär kritiker. Han disputerade på en avhandling om Frans Mikael Franzén i Finland (1902), skrev delen om nya tiden (VII, 1932) i Schack-Warburgs Illustrerad svensk litteraturhistoria och författade levnadsbeskrivningar över Gustav Philip Creutz (1917), Juhani Aho (1922), Runar Schildt (1927), Herman Kellgren (1945) och Johan Ludvig Runeberg (1950). Sedan slutet av 1930-t. inriktade sig C. särskilt på studiet av den sistämnde, vars dikter han redigerade i verket Samlade skrifter av J.L. Runeberg (1933-56) och vars brev till Emilie Björksten han utgav 1940. Bland hans övriga arbeten märks Stormaktstidens diktning (1907). Därtill utövade C. en omfattande publicistisk verksamhet i politiska och litterära frågor, bl.a. som redaktör i Euterpe och i (Nya) Argus från dess tillblivelse 1908. Han var ordförande i Svenska litteratursällskapet 1924-34 och i Finlands svenska författareförening 1924-29. (Finländska gestalter IV, 1964) Castren.jpgGunnar Castrén. Han intog en framträdande plats som vetenskaplig forskare och litterär kritiker. Foto: Åbo Akademis bildsamlingar.
Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 27.04.2011 av Johan Lindberg
Uppdaterat 27.04.2011 av Johan Lindberg