Viking

viking, båttyp. Efter succén med folkbåten vaknade inom Skandinaviska seglarförbundet tanken att ta fram en gemensam entypsbåt, som skulle vara större och mera beboelig än denna. Den norske konstruktören Bjarne Aas, känd för sina guldpokalvinnande sexor, fick uppdraget och presenterade 1947 den nordiska vikingbåten.

Någon nordisk succé blev v. inte. I Finland var marknadssegmentet "medelstor familjeracer" redan belagt av Särklass A i s. och Bottenhavskryssaren i n. För de flesta utgjorde draken, hajen och folkbåten en tillräcklig utmaning för efterkrigstidens magra plånbok. Men de som satsade på den närmare 3 ton vägande v. fick ett vackert och sjövärdigt, om ock stänkande vått flytetyg. Med sitt slanka skrov (längd 9,5 m, bredd 2 m) och långa köl hade båten goda seglingsegenskaper i frisk bris, medan den enkla riggen på 38 m2 med fock och stor var hanterlig för familjesegling.

Till Finland togs v. in 1948 av norskättade seglare inom Airisto segelsällskap och spred sig därefter till huvudstadsregionen. De första båtarna i klassen bar stilenliga namn såsom gudinnorna "Frigga " och "Fröja" , samt svärden "Blåtunga" och "Rödnäbba" ur vikingaromanen Röde Orm. Totalt elva båtar byggdes i Finland, på Vator i Hfrs och på Seppäläs varv i Summa. I Finlands seglarförbunds register kvarstår idag (2007) fem v. (Henry Ericsson)