Sirén, Heikki (f. 5/10 1918 Hfrs, d. där 25/2 2013), arkitekt. Sirén praktiserade 1945-49 hos fadern Johan Sirén och öppnade tillsammans med hustrun Kaija Sirén gemensam byrå 1949, där de verkade i mer än ett halvsekel. De räknas vid sidan av Reima och Raili Pietilä som ett av landets mest framgångsrika arkitektpar genom tiderna; deras samtliga projekt betraktas som gemensamma arbeten. Många av dem var erhållna genom segrande förslag i arkitekttävlingar. I början av 1950-talet planerade paret Sirén ett flertal byggnader i Otnäs, bl.a. studentbostäder och studentkaféet Servin mökki (1952), därtill kapellet (1957), som med sin altarvägg i glas mot naturlandskapet hör till den moderna kyrkoarkitekturens främsta arbeten. Också formgivningen av den snäckformade kyrkan i Orivesi (1961) anses vara radikalt banbrytande. Härpå följde ett flertal bostadsbyggnader och den finska skolan Aarnivalkean koulu i Hagalund under 1950- o. 60-talen. Paret utvecklade en stram modernism med enkla former och ett harmoniskt samspel mellan naturliga material som trä, tegel och glas. Till deras tidigare produktion hör också lilla scenen vid Kansallisteatteri i Hfrs (1954), Lahtis konserthus (1954), Helsingfors stads kanslibyggnad i Berghäll (1965), Kankaanpää stadshus (1967), Britas idrottscentrum (1968), KOP:s cirkelhus vid Hagnäs torg (1968, totalrenoverat av sonen Jukka Sirén 2004), Kankaanpää församlingshus (1970) och idrottscentrum (1971-75), Helsingin suomalainen yhteiskoulu (1972) och Rank Xerox i Esbo (1974). Parets kombinerade bostads- och ateljébyggnad (1951-60) och deras sommarstuga på Lingonsö i Barösund har vunnit internationell ryktbarhet, särskilt det öppna "havskapellet", som öppnar sig i rena enkla linjer mot klippor och hav.
Sirén nådde tidigt internationell berömmelse genom seger 1962 i tävlingen om konsertbyggnaden Brucknerhaus i Linz, Österrike (förverkligat 1974). På detta följde flera projekt i Mellaneuropa under 1960- o. 70-talen, bl.a. bostadsområden i Krefeld och Hagen i Tyskland (1965) och Boussy St. Antoine i Paris (1970) samt semesterbyn Lacanau i Bordeaux, Frankrike (1966). I två uppmärksammade golfcentra Karuizawa (1974) och Onuma (1976) samt semesterbyn Hakone (1976) i Japan använde paret bilad rundstock och banade sålunda väg för export av finska stockbyggnader. Höjdpunkten i parets internationella produktion blev kongresspalatset i Bagdad (invigt 1982), som skadades illa under Irak-kriget 2003.
Parets senare arbeten i hemlandet omfattar bl.a. högklassiga semesterbyar i Ylläs (1988-92) och domineras av Helsingfors evangelisk-lutherska församlingars kanslihus i Berghäll (1979) och Granithuset i Kampen i Hfrs (1985), som till sin symmetri anknyter till J.S. Siréns riksdagshus. Heikki Sirén erhöll professors titel 1970. Han har innehaft ett flertal förtroendeposter och var bl.a. styrelsemedlem i Stiftelsen för Operahuset 1980-93 och medlem av delegationen för Tekniska högskolan 1980-90; medlem av Akademin för tekniska vetenskaper sedan 1971. Han har hållit flera gästföreläsningar vid utländska universitet och parets verk har publicerats i betydande internationella facktidskrifter och samlingsverk. Sirén har även beviljats flera internationella hederspris och utmärkelser, bl.a. i arkitekturbiennalerna i Sao Paulo 1957 och 1961, La Grande Medaille d'Or de l'Academie d'Architecture i Paris 1980 samt erhållit statens byggnadskonstpris 1980. Byrån innehas numera i tredje led av sonen Jukka S. (f. 1950). (Kaija & Heikki Sirén. Arkkitehdit - arkitekter, red. E. Bruun/S. Popovits, 1976, övers t. eng., ty. o. fr. 1978; M.L. Borras, Arquitectura Finlandesa en Otaniemi - Alvar Aalto, Heikki Sirén, Reima Pietilä, 1967) (Patrick Eriksson)
Sirén nådde tidigt internationell berömmelse genom seger 1962 i tävlingen om konsertbyggnaden Brucknerhaus i Linz, Österrike (förverkligat 1974). På detta följde flera projekt i Mellaneuropa under 1960- o. 70-talen, bl.a. bostadsområden i Krefeld och Hagen i Tyskland (1965) och Boussy St. Antoine i Paris (1970) samt semesterbyn Lacanau i Bordeaux, Frankrike (1966). I två uppmärksammade golfcentra Karuizawa (1974) och Onuma (1976) samt semesterbyn Hakone (1976) i Japan använde paret bilad rundstock och banade sålunda väg för export av finska stockbyggnader. Höjdpunkten i parets internationella produktion blev kongresspalatset i Bagdad (invigt 1982), som skadades illa under Irak-kriget 2003.
Parets senare arbeten i hemlandet omfattar bl.a. högklassiga semesterbyar i Ylläs (1988-92) och domineras av Helsingfors evangelisk-lutherska församlingars kanslihus i Berghäll (1979) och Granithuset i Kampen i Hfrs (1985), som till sin symmetri anknyter till J.S. Siréns riksdagshus. Heikki Sirén erhöll professors titel 1970. Han har innehaft ett flertal förtroendeposter och var bl.a. styrelsemedlem i Stiftelsen för Operahuset 1980-93 och medlem av delegationen för Tekniska högskolan 1980-90; medlem av Akademin för tekniska vetenskaper sedan 1971. Han har hållit flera gästföreläsningar vid utländska universitet och parets verk har publicerats i betydande internationella facktidskrifter och samlingsverk. Sirén har även beviljats flera internationella hederspris och utmärkelser, bl.a. i arkitekturbiennalerna i Sao Paulo 1957 och 1961, La Grande Medaille d'Or de l'Academie d'Architecture i Paris 1980 samt erhållit statens byggnadskonstpris 1980. Byrån innehas numera i tredje led av sonen Jukka S. (f. 1950). (Kaija & Heikki Sirén. Arkkitehdit - arkitekter, red. E. Bruun/S. Popovits, 1976, övers t. eng., ty. o. fr. 1978; M.L. Borras, Arquitectura Finlandesa en Otaniemi - Alvar Aalto, Heikki Sirén, Reima Pietilä, 1967) (Patrick Eriksson)
Sirén, Heikki. Arkitektparet Kaija och Heikki Siréns cirkelformade affärsbyggnad vid Hagnäs torg byggdes 1968. Byggnaden dominerar torgets nordvästra hörn. Formspråket är lånat från Arenahusets runda hörntorn. Foto: Schildts bildarkiv, T. Ørsted.