patentväsen. Patent är en förbudsrätt. Innehavaren av patent har rätt att förbjuda andra att yrkesmässigt utnyttja en uppfinning enligt hans patent. Den nu gällande patentlagstiftningen (patentlagen, lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar, lagen om uppfinningar av betydelse för landets försvar och lagen om patentombud) härstammar från 1967. Patentförordningen, som innehåller bl.a. detaljerade bestämmelser om förfarandet vid patentansökan, utfärdades 1980, och 1988 utfärdades förordningen om rätt till arbetstagares uppfinningar.
Enligt patentlagen skall patentansökan göras skriftligen hos Patent- och registerstyrelsen. Behandlingen av ansökan kan indelas i tre steg; formell granskning, prövning av uppfinningens nyhet och uppfinningshöjd samt beviljandet av patent. Patentet träder i kraft då beviljandet av detta har kungjorts i Patenttilehti-Patenttidningen. Från utgivningen av tidningen börjar samtidigt en frist på nio månader inom vilken någon kan inkomma med invändning mot patentet. Meddelat patent antecknas i patentregistret, som förs av patent- och registerstyrelsen. Det gäller i 20 år från ansökningsdagen. Antalet patentansökningar gjorda i Finland 2005 uppgick totalt till 2 059 stycken. Detta år beviljade Patent- och registerstyrelsen 1 757 patent. För att ett patent skall vara i kraft, måste patentinnehavaren erlägga årsavgifter.
Uppsåtligt patentintrång bestraffas med böter. Därtill kan den som felat bli skyldig att betala ersättning. Brott mot patentlagen är målsägandebrott.
Ursprunget till p. kan sökas i de exklusiva privilegier regeringen i äldre tider förlänade. I 1739 års förnyade allmänna manufaktur- och hantverksprivilegier i svenska riket ingick ett stadgande om uppfinnares ensamrätt till sin uppfinning och skälig ersättning om denna överläts till allmänt nyttjande. Detta förblev i kraft även sedan Finland anslutits till det ryska riket, men erhöll praktisk betydelse först på 1830-t., då de första privilegierna av patentnatur utfärdades. Sedan manufakturdirektionen inrättats 1842, började patenten numreras; nr 1 beviljades samma år. 1739 års privilegiebestämmelser gällde till 1876, då den första inhemska patentförordningen utfärdades. Senare har patentlagstiftningen förnyats, bl.a. 1898, 1943 och 1967. Se även uppfinningar.
Enligt patentlagen skall patentansökan göras skriftligen hos Patent- och registerstyrelsen. Behandlingen av ansökan kan indelas i tre steg; formell granskning, prövning av uppfinningens nyhet och uppfinningshöjd samt beviljandet av patent. Patentet träder i kraft då beviljandet av detta har kungjorts i Patenttilehti-Patenttidningen. Från utgivningen av tidningen börjar samtidigt en frist på nio månader inom vilken någon kan inkomma med invändning mot patentet. Meddelat patent antecknas i patentregistret, som förs av patent- och registerstyrelsen. Det gäller i 20 år från ansökningsdagen. Antalet patentansökningar gjorda i Finland 2005 uppgick totalt till 2 059 stycken. Detta år beviljade Patent- och registerstyrelsen 1 757 patent. För att ett patent skall vara i kraft, måste patentinnehavaren erlägga årsavgifter.
Uppsåtligt patentintrång bestraffas med böter. Därtill kan den som felat bli skyldig att betala ersättning. Brott mot patentlagen är målsägandebrott.
Ursprunget till p. kan sökas i de exklusiva privilegier regeringen i äldre tider förlänade. I 1739 års förnyade allmänna manufaktur- och hantverksprivilegier i svenska riket ingick ett stadgande om uppfinnares ensamrätt till sin uppfinning och skälig ersättning om denna överläts till allmänt nyttjande. Detta förblev i kraft även sedan Finland anslutits till det ryska riket, men erhöll praktisk betydelse först på 1830-t., då de första privilegierna av patentnatur utfärdades. Sedan manufakturdirektionen inrättats 1842, började patenten numreras; nr 1 beviljades samma år. 1739 års privilegiebestämmelser gällde till 1876, då den första inhemska patentförordningen utfärdades. Senare har patentlagstiftningen förnyats, bl.a. 1898, 1943 och 1967. Se även uppfinningar.
patentväsen. Gammal uppfinning i ny förpackning. De plastade rundbalarna innehåller färskt kreatursfoder som konserverats genom ensilering. Ensileringen bygger på att mjölkbakterierna på gräset fås att producera mjölksyra som sänker ph-värdet. Metoden att konservera foder med hjälp av syror utvecklades av A.I. Virtanen som fick patent på sin uppfinning 1932. Foto: Lehtikuva Oy, J. Avikainen.