Limingo, fi. Liminka, kommun i Norra Österbotten 25 km s. om Uleåborg, Norra Finlands region. Areal 639 km2, invånare 9 164 (2011).
Limingo består av ett slättland, som från Pelso myr i s.o. långsamt sänker sig till kusten i n.v., där en vidsträckt naturäng, Limingo äng (ca 300 km2, längd ca 20, bredd ca 15 km) förr utbredde sig. Den är genomdragen av en låg åsrygg och genomfluten av fyra älvar, som vid sitt gemensamma utlopp i den grunda Limingoviken bildar ett ständigt växande deltaland. Området v. om åsen översvämmas varje vår, då där utvecklas ett rikt fågelliv i Limingoviken, som är landets värdefullaste fågelvatten; ett naturum öppnades 1998. Limingo äng har idag uppodlats. Kyrkbyn, som har ca 3 000 inv. (2004), är belägen vid korsningen av riksvägarna 4 och 8. I kommunen arbetar landets äldsta finskspråkiga folkhögskola, gr. 1892; den har i våra dagar specialiserat sig på konstundervisning. En känd målare, Vilho Lampi, var hemmahörande i Limingo.
Limingo församling tillkom 1477. Ryska härjningståg åstadkom stor förödelse under den s.k. gamla ofreden (1570-95) och senare under stora ofreden i början av 1700-talet. Ett monument över dessa händelser restes 1934 (N. Kokko), och 1977 uppställdes en skördemannastaty (O. Jauhiainen) till åminnelse av århundraden av fredligt uppbyggnadsarbete. Bland övriga sevärdheter märks målaren Vilho Lampis museum, som sedan 1972 är inrymt i en gammal skolbyggnad.
Limingo friherreskap förlänades 1652 riksrådet Mattias Soop, men indrogs 1675. Träkyrkan från 1826 är den femte i ordningen och uppfördes av allmogemästaren Heikki Kuorikoski enligt ritningar av A.W. Arppe, A.F. Granstedt och C.L. Engel. (Liminka 1477-1977, red. S. Korte, 1977; P. Keränen, Tuulimaa: Limingan kotiseutukirja, 2003)
Limingo består av ett slättland, som från Pelso myr i s.o. långsamt sänker sig till kusten i n.v., där en vidsträckt naturäng, Limingo äng (ca 300 km2, längd ca 20, bredd ca 15 km) förr utbredde sig. Den är genomdragen av en låg åsrygg och genomfluten av fyra älvar, som vid sitt gemensamma utlopp i den grunda Limingoviken bildar ett ständigt växande deltaland. Området v. om åsen översvämmas varje vår, då där utvecklas ett rikt fågelliv i Limingoviken, som är landets värdefullaste fågelvatten; ett naturum öppnades 1998. Limingo äng har idag uppodlats. Kyrkbyn, som har ca 3 000 inv. (2004), är belägen vid korsningen av riksvägarna 4 och 8. I kommunen arbetar landets äldsta finskspråkiga folkhögskola, gr. 1892; den har i våra dagar specialiserat sig på konstundervisning. En känd målare, Vilho Lampi, var hemmahörande i Limingo.
Limingo församling tillkom 1477. Ryska härjningståg åstadkom stor förödelse under den s.k. gamla ofreden (1570-95) och senare under stora ofreden i början av 1700-talet. Ett monument över dessa händelser restes 1934 (N. Kokko), och 1977 uppställdes en skördemannastaty (O. Jauhiainen) till åminnelse av århundraden av fredligt uppbyggnadsarbete. Bland övriga sevärdheter märks målaren Vilho Lampis museum, som sedan 1972 är inrymt i en gammal skolbyggnad.
Limingo friherreskap förlänades 1652 riksrådet Mattias Soop, men indrogs 1675. Träkyrkan från 1826 är den femte i ordningen och uppfördes av allmogemästaren Heikki Kuorikoski enligt ritningar av A.W. Arppe, A.F. Granstedt och C.L. Engel. (Liminka 1477-1977, red. S. Korte, 1977; P. Keränen, Tuulimaa: Limingan kotiseutukirja, 2003)
Limingo. En känd målare, Vilho Lampi, var hemmahörande i kommunen. Ett Vilho Lampi-museum är sedan 1972 inrymt i en gammal skolbyggnad. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.