Kestilä, kapellförsamling inom Siikalatva församling och f.d. kommun i Norra Österbotten, 90 km s.o. om Uleåborg, Uleåborgs län. Sammanslogs vid ingången av 2009 med Piippola, Pulkkila och Rantsila kommuner varvid den nya kommunen Siikalatva bildades. Vid kommunsammanslagningen var Kestiläs areal 601 km2, antalet invånare var 1 572.
K. upptas till största delen av ofruktbara myrmarker och tallskog, särskilt i de kuperade ö. delarna. I n. når kommunen fram till utkanterna av den kända Pelsonsuomyren. Siikajokis dalgång har den tätaste bebyggelsen; där finns bl.a. kyrkbyn (770 inv. 2000). Den största arbetsgivaren näst kommunen är en öppen fångvårdsanstalt (ca 30 anst. 2004) som sorterar under Pelso fängelse i grannkommunen Vaala. Jord- och skogsbruket spelar fortfarande en viktig roll; f.ö. finns bl.a. småskalig träindustri och några dataföretag. Pelso naturreservat (18 km2, delvis i Rantsila) inrättades 1982.
Bosättningen i K. härstammar från 1500-t. Området hörde ursprungligen under Salo, längre fram under Siikajoki och Pulkkila; blev kapell under Piippola 1845 och egen församling 1871; kommunen upprättades 1867. Träkyrka från 1855 (E.B. Lohrmann). (K. 1911-1986, red. H. Mäki, 1986; A. Karvonen, Kestilän kunnan 125-vuotishistoriikki, 1992; M. Hiltunen, Siikajokilaakson historia, 1996)
K. upptas till största delen av ofruktbara myrmarker och tallskog, särskilt i de kuperade ö. delarna. I n. når kommunen fram till utkanterna av den kända Pelsonsuomyren. Siikajokis dalgång har den tätaste bebyggelsen; där finns bl.a. kyrkbyn (770 inv. 2000). Den största arbetsgivaren näst kommunen är en öppen fångvårdsanstalt (ca 30 anst. 2004) som sorterar under Pelso fängelse i grannkommunen Vaala. Jord- och skogsbruket spelar fortfarande en viktig roll; f.ö. finns bl.a. småskalig träindustri och några dataföretag. Pelso naturreservat (18 km2, delvis i Rantsila) inrättades 1982.
Bosättningen i K. härstammar från 1500-t. Området hörde ursprungligen under Salo, längre fram under Siikajoki och Pulkkila; blev kapell under Piippola 1845 och egen församling 1871; kommunen upprättades 1867. Träkyrka från 1855 (E.B. Lohrmann). (K. 1911-1986, red. H. Mäki, 1986; A. Karvonen, Kestilän kunnan 125-vuotishistoriikki, 1992; M. Hiltunen, Siikajokilaakson historia, 1996)
Kestilä är en landsbygdskommun där en relativt stor del av befolkningen fortfarande livnär sig av jord- och skogsbruk. Karta: Arttu Paarlahti.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.