Högholmen, mindre klippig ö utanför Hitis by i Dragsfjärd. Vid H:s västra strand ses under vattenytan tydliga lämningar av en medeltida kaj jämte bryggor, sedan länge kända av ortsborna och av den antikvariska forskningen sedan 1871. Platsen undersöktes av Museiverket under några säsonger i mitten av 1970-t. Såväl radiokoldateringar som dendrokronologiska resultat visar, att hamnen anlagts under 1300- talets sista decennier. Det arkeologiska fyndmaterialet, som omfattar bl.a. medeltida silvermynt, glas, tärningar av horn och ben, en sigillstamp av brons och utsökta silverbeslag till en järnkniv, tillhör samma tid.
På H. har funnits byggnader, som förstörts av eld och det är troligt, att ön haft såväl en merkantil som militär funktion. Strategiskt sett låg H. väl till och dess uppgift kan ha varit att kontrollera den sedan gammalt så viktiga österleden (danska itinerariet). I augusti 1347 undertecknade den svenske kungen Magnus Eriksson två brev i "Kyrkioswnd", vilket snarare torde avse H. än Kyrksundet mellan Rosala och Hitis. (T. Edgren, Medeltidsarkeologi i Skärgårdshavet, Historisk tidskrift för Finland 1977, Fornlämningar och fornfynd i Hitis utskär, 1999) (Torsten Edgren)
På H. har funnits byggnader, som förstörts av eld och det är troligt, att ön haft såväl en merkantil som militär funktion. Strategiskt sett låg H. väl till och dess uppgift kan ha varit att kontrollera den sedan gammalt så viktiga österleden (danska itinerariet). I augusti 1347 undertecknade den svenske kungen Magnus Eriksson två brev i "Kyrkioswnd", vilket snarare torde avse H. än Kyrksundet mellan Rosala och Hitis. (T. Edgren, Medeltidsarkeologi i Skärgårdshavet, Historisk tidskrift för Finland 1977, Fornlämningar och fornfynd i Hitis utskär, 1999) (Torsten Edgren)