Euraåminne, fi. Eurajoki, kommun i landskapet Satakunta ca 15 km n.o. om Raumo, Sydvästra Finlands region. Areal 345 km2, invånare 5 923 (2010).
Euraåminne upptar en del av den bördiga västfinska kustslätten, där skogsområden växlar med öppna fält. Kommunen genomdras från ö. till v. av en mäktig åsformation och genomflyts av Eura å och Lapinjoki (upprinner som Hinnerjoki i Eura), vilka sedan 1962 sammanbinds av en 4,5 km lång råvattenstunnel. Till Euraåminne hör även en låglänt skärgård med Bottenhavets största ö, Olkiluoto, där Industrins kraft Ab 1974-80 uppförde två kärnkraftsaggregat (effekt numera vardera 840 MW, sysselsatte ca 500 pers. 2002). Där bedrivs även bl.a. stenindustri (brytning av diabas). Bland samhällena i Eura ådal märks kyrkbyn (3 000 inv. 2000, med träkyrka från 1803) och Lapinjoki (750 inv.). Träkyrkan i byn Irjanne är den äldsta i Satakunta, uppförd 1731. Av de tidigare talrika storgodsen kan nämnas det numera styckade Vuojoki, som på sin tid var en av landets största egendomar.
Euraåminne, som uppenbarligen befolkats från Eura, nämns som egen socken 1344. Vid Eura ås mynning uppfördes i slutet av 1300-talet en borg (Liinmaa) till kustens försvar; av detta fäste kvarstår i dag några vallar. Under stormaktstiden var stora delar av socknen bortförlänade åt olika stormän, bland vilka märks fältmarskalken Åke Tott, som avled år 1640. Invånarna idkade under gångna sekel en livlig bondeseglation främst på Stockholm och andra hamnar i Sverige. Den genom Euraåminne dragna Raumobanan öppnades för trafik 1897. Byggandet av kärnkraftverket på Olkiluoto under 1970-t. innebar ett stort uppsving för kommunen. (U. Heino, Eurajoen historia, 3 bd, 1987-92; J. Jaakkola, Eurajoen synty, 1945; V. Suojamaa, Eurajoen seurakunnan 600-vuotisjuhla, 1946; Eurajoen pitäjänkirja, 1977)
Euraåminne upptar en del av den bördiga västfinska kustslätten, där skogsområden växlar med öppna fält. Kommunen genomdras från ö. till v. av en mäktig åsformation och genomflyts av Eura å och Lapinjoki (upprinner som Hinnerjoki i Eura), vilka sedan 1962 sammanbinds av en 4,5 km lång råvattenstunnel. Till Euraåminne hör även en låglänt skärgård med Bottenhavets största ö, Olkiluoto, där Industrins kraft Ab 1974-80 uppförde två kärnkraftsaggregat (effekt numera vardera 840 MW, sysselsatte ca 500 pers. 2002). Där bedrivs även bl.a. stenindustri (brytning av diabas). Bland samhällena i Eura ådal märks kyrkbyn (3 000 inv. 2000, med träkyrka från 1803) och Lapinjoki (750 inv.). Träkyrkan i byn Irjanne är den äldsta i Satakunta, uppförd 1731. Av de tidigare talrika storgodsen kan nämnas det numera styckade Vuojoki, som på sin tid var en av landets största egendomar.
Euraåminne, som uppenbarligen befolkats från Eura, nämns som egen socken 1344. Vid Eura ås mynning uppfördes i slutet av 1300-talet en borg (Liinmaa) till kustens försvar; av detta fäste kvarstår i dag några vallar. Under stormaktstiden var stora delar av socknen bortförlänade åt olika stormän, bland vilka märks fältmarskalken Åke Tott, som avled år 1640. Invånarna idkade under gångna sekel en livlig bondeseglation främst på Stockholm och andra hamnar i Sverige. Den genom Euraåminne dragna Raumobanan öppnades för trafik 1897. Byggandet av kärnkraftverket på Olkiluoto under 1970-t. innebar ett stort uppsving för kommunen. (U. Heino, Eurajoen historia, 3 bd, 1987-92; J. Jaakkola, Eurajoen synty, 1945; V. Suojamaa, Eurajoen seurakunnan 600-vuotisjuhla, 1946; Eurajoen pitäjänkirja, 1977)
Euraåminne. Trakten kring Eura ås mynning har dragit till sig etableringar av olika slag: på 1300-talet en försvarsborg, sexhunda år senare ett kärnkraftverk. Karta: Geografiska institutionen vid Helsingfors universitet. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Euraåminne. Irjanne träkyrka är den äldsta i Satakunta. färdigbyggd 1731. Foto: Sakari Niemi.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.