Arwidsson, Adolf Ivar (f. 7/8 1791 Padasjoki, d. 21/6 1858 Viborg), universitets- och biblioteksman, en av förgrundsgestalterna inom den s.k. Åboromantiken. A., som 1817 utsågs till docent i historia i Åbo, stiftade i Sverige bekantskap med den ursprungligen från Tyskland emanerade nyromantiska världsåskådningen, i vars anda han sedan verkade efter återkomsten till hemlandet 1818. Han uppträdde från denna tid som en ivrig förespråkare för en finsknationell väckelse, bl.a. i det av honom 1821 utgivna Åbo Morgonblad (indragen s.å.), vilken betecknats som landets första politiska tidning. A:s verksamhet kunde inte i längden tolereras av de män (Rehbinder, Walleen) som hade den svåra uppgiften att sköta landets angelägenheter i kejsarens och den ryska regeringens omedelbara närhet, varför han 1822 avskedades från sin docentur. Han flyttade följande år till Sverige, blev svensk medborgare och avancerade till föreståndare för Kgl. biblioteket i Stockholm år 1843.
A. bevarade även i Sverige sitt intresse för finländska frågor och deltog i polemik om dem. Han besökte Finland 1827 och 1858 samt hyllades vid det senare tillfället entusiastiskt av studenterna. Utgav bl.a. den banbrytande urkundssamlingen Handlingar till upplysning af Finlands häfder (10 dlr, 1846-58). A. har betraktats som en föregångare till J.V. Snellman och därmed klassats som en portalfigur för nationell (finsk) väckelse och självständighet, men senare forskning har noterat att han skisserade upp flera tänkbara framtidsvisioner för Finland, allt från en nationalstat till nationell utplåning. (C.G. Estlander, A. som vitter författare, 1893, A. som publicist i Åbo, 1895; L. Castren, A.I. A., 2 bd, 1944-51; O. Junnila, Ruotsiin muuttanut A.I. A. ja Suomi, 1972, A.I. A., 1979; A.I. A: näkijä ja tekijä, red. M. Jokipii, 1992)
A. bevarade även i Sverige sitt intresse för finländska frågor och deltog i polemik om dem. Han besökte Finland 1827 och 1858 samt hyllades vid det senare tillfället entusiastiskt av studenterna. Utgav bl.a. den banbrytande urkundssamlingen Handlingar till upplysning af Finlands häfder (10 dlr, 1846-58). A. har betraktats som en föregångare till J.V. Snellman och därmed klassats som en portalfigur för nationell (finsk) väckelse och självständighet, men senare forskning har noterat att han skisserade upp flera tänkbara framtidsvisioner för Finland, allt från en nationalstat till nationell utplåning. (C.G. Estlander, A. som vitter författare, 1893, A. som publicist i Åbo, 1895; L. Castren, A.I. A., 2 bd, 1944-51; O. Junnila, Ruotsiin muuttanut A.I. A. ja Suomi, 1972, A.I. A., 1979; A.I. A: näkijä ja tekijä, red. M. Jokipii, 1992)
Arwidsson, Adolf Ivar. Betraktades av sin samtid som en harmlös idealist, som p.g.a. sina skriverier fick namnet "Fantastengranat". Att myndigheterna avskedade honom var därför en överreaktion. Foto: Museiverket.