studentsång

studentsång. På 1600- och 1700-t. åtnjöt några av Åbo akademis studenter stipendium för medverkan i sången i Åbo domkyrka. Efter 1790 medverkade studenter i körer inom Musikaliska sällskapet i Åbo. Enligt förebild i Uppsala infördes fyrstämmig s. i Åbo på 1810-t., en central gestalt var J.J. Pippingsköld vars kör grundades 1819. Flera nationskörer fanns i Åbo på 1820-t. Efter universitetets överflyttning till Hfrs bildades först nationskörer. Sångare ur dessa samlades under ledning av F. Pacius i Akademiska sångföreningen, grundad 1838. Dess "sångartolvor" turnerade i hela Finland. Språkliga motsättningar ledde till att de finsksinnade studenterna samlades i Ylioppilaskunnan laulajat, grundad 1883. Inom dess ram bildades flera turnerande landskapskörer, såsom Pohjanmaan kööri, Savon kööri o.s.v. Utvalda studentsångare bildade även på längre sikt verksamma körer som MM och Suomen laulu, som inte var anknutna till studentkåren. Vid Åbo Akademi grundades manskören Brahe djäknar 1937. Tiden efter andra världskriget utmärks av en differentiering av s.: nu tillkom de finlandssvenska akademiska damkörerna Florakören (Åbo 1944) och Akademiska damkören Lyran (Hfrs 1946) samt flera blandade körer inom de finskspråkiga studentnationerna. En blandad akademisk kammarkör verkade kortvarigt i Åbo på 1960-t., den blandade kören Pedavoces grundades 1974 vid Åbo Akademis pedagogiska fakultet i Vasa. Många av de nämnda studentkörerna tillhör den nationella toppen på 2000-t., även bl.a. Tekniska högskolans kammarkör Dominante och den symfoniska kören Akateeminen laulu i Hfrs. (Körhistoriker; B. Kvist Dahlstedt, Suomis sång, 2001) (Fabian Dahlström)


-- DataConverter converted: 04.05.2009 - 11:23:50
 

© Svenska folkskolans vänner